Medborgarlön

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Medborgarlön är en idé om ett annat sätt att organisera välfärdsstaten. Att istället för en mångfald av bidragssystem (och system för skatteavdrag) enbart ha ett bidrag, som görs ovillkorligt så att någon kontrollapparat och byråkrati inte behövs. Bidraget (inkomsten) ges individuellt, regelbundet och förutsägbart. Med ovillkorligt avses att inget arbete skall behöva utföras för att få inkomsten, ej heller att stå till arbetsmarknadens förfogande. Medborgarlön bryter radikalt mot dagens principer för välfärdsstaten, inte minst mot nuvarande utformning av arbetslinjen. Inte desto mindre är det en idé som fängslat inte mindre än sju nobelpristagare och debattörer från skilda politiska läger.

Innehåll

De två formerna

I den svenska debatten har medborgarlön kommit att fungera som en samlingsbeteckning för alla former av ovillkorlig inkomstgaranti, som garanteras samtliga medborgare i en stat. De två huvudformerna av medborgarlön är basinkomst och negativ skatt. Medborgarlön i form av basinkomst innebär att alla medborgare får samma belopp, eller åtminstone alla vuxna medborgare (barn får i de flesta utformningar ett lägre belopp). Medborgarlön i form av negativ skatt innebär att beloppet varierar beroende på inkomsten. Om man med medborgarlön avser en direktöversättning av engelskans basic income, är det dock enbart basinkomst som avses.

Historik

Historien om medborgarlön sammankopplas ofta med historien om arbetskritik, eller åtminstone en kritik av att arbetet uppfattas som ett egenvärde. Den kanske mest kände kritikern är antagligen Paul Lafargue, Marx svärson, som i boken Rätten till Lättja gjorde upp med arbetarrörelsens i hans tycke förvrängda syn på arbetet. Längre tillbaks hade Aristoteles, Thomas More och Juan Luis Vives varit inne på liknande tankegångar. Det första konkreta förslaget på medborgarlön, inklusive finansiering, stod Thomas Paine för i boken Agrarian Justice (1796). I Paines variant så beskattades basinkomsten av en skatt på arv.

Under mellankrigstiden förekom en debatt om medborgarlön i Storbritannien och i viss mån övriga anglosaxiska länder, vilket utförligt har dokumenterats av historikern Valter Van Trier i boken Every One A King. Därefter dröjde det dock ända till 1960-talet innan en omfattande debatt kom igång igen. Denna startade i USA, som då var upptaget med att bekämpa fattigdomen i det egna landet. Debatten engagerade även många ekonomer. Kulmen kom när James Tobin, Paul Samuelson, John Kenneth Galbraith och 1200 andra välrenommerade ekonomer i ett dokument till USA:s kongress där föreslog en en variant av medborgarlön.

I Sverige och Europa har medborgarlön diskuterats sedan slutet av 1970-talet. I början av 1980-talet visade de borgerliga partierna ett intresse för idén, bland annat inspirerade av den amerikanska debatten. Under 1980-talet och framåt är det främst företrädare för Miljöpartiet som då och då gjort positiva uttalanden om visionen. Övriga partiers företrädare har varit negativa. Kritikerna har ofta hånat och förlöjligat idén och någon seriös diskussion har sällan uppstått [Janson 2003). De som främst influerat den svenska debatten är Gunnar Adler-Karlsson, Lasse Ekstrand, André Gorz och Milton Friedman. En viss influens kommer också från den danska debatten.

Finansiering

I den internationella debatten har många varianter på finansiering diskuterats, men basen är så gott som alltid de existerande bidragssystemen. En del debattörer har framhållit att medborgarlönen skulle kunna vara självreglerande, till exempel genom att kopplas till BNP. Om nivån sätts för högt så kommer den ekonomiska aktiviteten att sjunka, och därmed BNP. Då sänks också medborgarlönen. Om nivån sätts för lågt så kommer folk att tvingas att arbeta mer, av ekonomiska skäl, vilket innebär att BNP höjs och därmed också medborgarlönen.

För- och nackdelar med begreppet

Begreppet är flitigt använt i den svenska och nordiska debatten, bland annat tack vare författaren Lasse Ekstrands böcker i ämnet från mitten av 1990-talet. Begreppet har också en motsvarighet på engelska i form av citizens wage, med viss spridning. En klar fördel med begreppet är att det är tydligt vem som förmånen riktar sig till. Det är alla medborgare. Vad många däremot har vänt sig emot är den sista stavelsen, "lön". Denna syftar uppenbarligen inte på lönearbete, utan snarare på allt arbete som görs (eller borde göras) utanför lönearbetssektorn.

Se även

Referenser


  • Paine, Thomas (1796) Agrarian Justice
  • Christensen, Eric (2000) Borgerløn – fortællinger om en politisk ide
  • Ekstrand, Lasse (1995) Den befriade tiden
  • Ekstrand, Lasse (1996) Arbetets död och medborgarlön
  • Ekstrand, Lasse and Wallmon, Monika (2008) ‘Basic Income beyond Wage Slavery – In Search of Transcending Political Aesthetics’ in Grindon, G. ed. Aesthetics and Radical Politics, Cambridge Scholars Publishing, UK, ISBN: 978-18-4718-979-0, pp. 42-55
  • Gorz, André (2001) Arbete Mellan Misär Och Utopi
Personliga verktyg