Margaretha Donner
Från Rilpedia
Margaretha Donner (även Greta Donner), född Anna Margaretha Lyhtberg den 11 februari 1726 i Visby, död 24 september 1774 i Visby, var en gotländsk handelshusägare.
Innehåll |
Biografi
Margaretha Donner var dotter till handelshusägaren och rådmannen Mathias Lythberg och prästdottern Johanna Wihadi från Garda. Familjen hade det gott ställt och dottern Margaretha fick en god utbildning. Hon hade lätt för att lära, var duktig på språk och var tidigt sin far behjälplig med korrespondens och bokföring.
I augusti 1744 gifte hon sig med handelsmannen Jürgen Hinrich Donner från Lübeck. Paret bosatte sig i Lübeck där de fick sonen Georg Mathias, men 1746 återände de till Visby. Makarna fick ytterligare fyra barn, varav ett till, sonen Jacob Niclas innan Jürgen Hinrich avled 1751. Mot slutet av sitt liv drabbades Margaretha Donner av tuberkulos, vilket på 1700-talet var obotligt och hon avled endast 48 år gammal.
Karriär
Paret Donner köpte det hus som idag kallas Donnerska huset vid Donners plats. Det låg strategiskt till; inbyggt i ringmuren och med ett öppet torg framför. I bottenvåningen inrättade de en handelsbod med bodluckan ut mot torget och Margaretha Donner tog från början hand om räkenskaperna. Detta sammanföll med en period då Visbys befolkning ökade kraftigt. I handelsboden såldes bland annat mat, järnvaror och så kallade korta varor som sybehör, kammar och sidenband. De utökade verksamheten och ägnade sig även åt export. Makarna investerade i mark vid Follingbo och senare hela gården Hallfreda. De köpte också andelar i Visbys tobaksfabrik.
Vid makens död 1751 tog den 25-åriga Margaretha Donner över makens roll som ledare för verksamheten. Hon engagerade sin bror Johan Lythberg för att hjälpa henne med korrespondensen med Tyskland och England och hade även bokhållare anställda. Exporten, som bland annat omfattade spannmål, tjära och trävaror, skötte hon själv. När hon tog över verksamheten fanns ett tjugotal handelsfartyg och hon utökade ständigt sin handelsflotta genom nya skeppsbyggen. Hon hade budgeterat för att ett skepp om året kunde förlisa, men vissa år blev handelshuset av med så många som fyra skepp. Fartygen seglade främst till tyska handelsstäder längs Östersjökusten. Hon såg även till att skaffa sig fribrev för att kunna bedriva handel i andra länder. På Gotland lät Margaretha Donner bygga flera kalkugnar och grundade även en fabrik för tillverkning av såpa.
Nya handelskontakter hade ofta svårt att föreställa sig att en kvinna kunde styra en sådan omfattande affärsrörelse. Det var inte ovanligt att hon mottog brev ställda till "Herr Madam Donner". I Visbys förnämare kretsar kallades hon Madam Donner och bland valigt folk var hon känd som Donnersmor. Handelshuset Donner var en uppskattad arbetsgivare och känt för att ta väl hand om sina anställda.
Margaretha Donner hade varit mycket restriktiv med att ge sina söner tillträde till handelshuset. Georg Mathias skickades till Tyskland för att studera, men Margaretha ansåg att han slösade med pengar, så hon kallade hem honom igen och lät honom starta en egen verksamhet, en handelsbod i Ljugarn. Den yngre sonen Jacob Niklas inledde sin handlarbana med att sälja aska och fårskinn i Klintehamn. Först när Margaretha Donner blev sjuk i tuberkulos och insåg att hon skulle dö gav hon sönerna tillträde till sitt handelshus.
Handelshusets utveckling efter Margaretha Donners bortgång
Efter Margaretha Donners död 1774 slog sönerna ihop sina bolag med hennes till GM&JN Donner Georg Mathias gifte sig med Margaretha Elisabeth Bachérus och Jacob Niklas med Hedda Helena Romdahl. Båda sonhustrurna deltog i arbetet i handelshuset, särskilt när det gällde att utrusta handelsflottan med proviant. De båda bröderna utökade handelshusets verksamhet ytterligare med bland annat kalkbrytning, tobaksodling, kvarnar, kattunstryckeri och skogsbruk. Importen omfattade bland annat tyger, glas, porslin salt och kryddor. Som mest fanns det 70 skepp i handelshusets rederi. Man hade även ensamrätt på att bärga alla förlista fartyg längs Gotlands kust. Handelshuset hade verksamhet på flera gotländska orter, men huvudkontoret låg kvar vid Donners plats i Visby. Under brödernas tid som ägare var handelshuset det tredje största i Sverige. När Jacob Niklas son Georg Niclas tog över fick han och hans partner Johannes Ihre emellertid ekonomiska problem och 1845 försattes handelshuset i konkurs.
Handelshuset Donner har fått gett namn inte bara åt verksamhetens huvudbyggnad, Donnerska huset, och torget utanför, Donners plats, utan även åt en rad andra gotländska företeelser, bland annat Donnergymnasiet.
Källor
Externa länkar
Litteratur
- Boken om Gotland - Andra delen, 1945, AB Sylve Norrbys Bokhandel
- Gotland 1500-1900, ett särtryck ur Den svenska historien, Gotlands Fornsal
- Lingegård Ingeborg, 1985, Gotländska föregångskvinnor, Taurus förlag
- Svahnström Gunnar, 1984, Visby under tusen år, Almqvist & Wiksell Förlag AB
- Öhman Roger, 1994, Vägen till Gotlands historia, Visby, Gotlands Fornsal/Gotlands Läromedelscentral
Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
