Ludwig Peterson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Johan Ludwig Peterson, född 30 juni 1853 på Hästryd, Frinnaryd, Jönköpings län, död 21 januari 1931, var en svensk arkitekt.

Peterson studerade i Stockholm vid Kungliga Tekniska högskolan 1871-72 och vid Konstakademien 1873-80, då han erhöll den kungliga medaljen, varefter han 1881-83 på statsstipendium gjorde en studieresa till Frankrike, Spanien, Italien, Österrike och Tyskland. Åren 1880-1904 var han arkitekt i Överintendentsämbetet, var 1884-86 biträdande lärare i husbyggnadskonst vid Tekniska högskolan, statens kontrollant vid den nya operabyggnaden 1891-98 och vid Visby domkyrkas restaurering 1900-01 samt från 1897 ledamot av Konstakademien.

Redan i sina första byggnader anslöt sig Peterson till den moderna arkitektskolan, som fordrade äkta material och frihet från allt slags påsmetad grannlåtsornamentik. Hans byggnader utmärks dessutom för förträfflig plandisposition, för praktisk och bekväm anordning, för på en gång självständighet och ändamålsenlighet. Till hans tidiga arbeten hör ett så vackert stilprov som Sveasalen (1886-88), i morisk stil, sedermera uppbrunnen och ombyggd (byggnaden riven 1913), och en så originell skapelse som Höganäsmagasinet vid norra Blasieholmshamnen (1888-89) av tegel i olika färger. Bland Petersons privathus står byggnaden Birger Jarlsgatan 2-4 främst (1892-94), helt och hållet av sandsten och kalksten, monumentalt lugn och behärskad. Åren 1895 ff. utförde han Birger Jarls passage med biträde av Ture Stenberg, som gjorde ritning till de båda fasaderna, och 1900 i samarbete med Erik Lallerstedt huset Birger Jarlsgatan 3-5 och det Bromska palatset vid Narvavägen, där han var planläggare och byggnadsledare. Konstnärshuset vid Smålandsgatan med en elegant spansk fasad uppfördes 1897-98.

Utanför huvudstaden uppfördes efter Petersons ritningar W. Wahrens kontors- och magasinsbyggnader i Norrköping (1891, i gotik av tegel), Lommaryds kyrka (1890-92, romansk, i granit), kyrka vid Guldsmedshyttan (1893-95, i tegel, baltisk gotik), Vetlanda kyrkas i ombyggnad, tekniska skolan i Örebro (1897-98, av kalksten, i engelsk gotik) samt privatbyggnader och villor, bl.a. arkitektens egen bostad på Lidingö 1910. Senare verk i Stockholm eller dess omgivningar är Frimurarebarnhusets vid Kristineberg flickavdelning, där korridorsystemet är utbytt mot en centralhall med överljus, kring vilken lärosalarna är grupperade (1905-06), vidare Strand hotell (1910-12, byggt i anslutning till det bredvid belägna Höganäsmagasinet), Veterinärinstitutets komplex på norra Djurgården (fullbordat 1911) samt på Lidingö byggnader för Gustaf V:s och drottning Victorias stiftelse (Frimurarhemmet), där paviljongsystemet blivit använt i stället för den vanliga asyltypen (1911 ff.).

Petersen var mycket anlitad vid utredning av flera betydande byggnadsfrågor för statens räkning. Han utarbetade bl.a. planer för Tekniska högskolans nybyggnader, som lades till grund för pristävlingen 1912. Han blev 1913 byggnadschef i kasernbyggnadsnämnden.

Källa

Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Peterson, Johan Ludvig, 1904–1926 (Not).



Camera-photo.svg Crystal Clear app Login Manager.png Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.

Personliga verktyg