Lovö vattenverk

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Koordinater: 59°19′47″N 17°48′31″O / 59.32972, 17.80861

Lovö vattenverk 1933, kung Gustaf V med följe anländer
Lovö vattenverk sommaren 2008

Lovö vattenverk är beläget på nordvästra sidan av Lovön i Ekerö kommun. Lovö vattenverk byggdes mellan 1929-1933 efter arkitekt Paul Hedqvists ritningar i en stram funktionalistiskt byggnadsstil. Det stod klart 1933 och invigdes av kung Gustaf V den 25 maj 1933.[1] År 1861 invigdes Stockholms första vattenverk, Skanstullsverket vid Årstaviken och 1904 öppnades Norsborgs vattenverk i Norsborg, Botkyrka kommun, det senare försörjde fram till 1933 hela Stockholm med dricksvatten.

Vattenverket skulle förse Stockholms norra delar med dricksvatten från Mälaren, vilket det fortfarande gör idag. Anläggningen är även invändigt rik på funktionalistiska detaljer. Exteriört dominerar det halvrunda tornet vid huvudbyggnadens västra fasad som avslutas med en utsiktsplattform omgiven av ett lätt stålräcke som för tankarna till en kommandobrygga på ett fartyg.

I början bestod vattenreningen av kemisk fällning och snabbfiltrering. På grund av lukt- och smakproblem byggdes verket ut med långsamfiltrering 1938. Från Lovöverket drogs två grova stålledningar via Drottningholm, Kärsön, längs Drottningholmsvägen till Brommaplan och senare en tredje ledning med en dimension av 1000 mm på en nordligare sträckning till de nya utvecklingsområden Hässelby, Vällingby, Grimsta och Blackeberg.

Idag (2002) försörjer Lovö vattenverk 40% av regionen med dricksvatten. Råvattnet hämtas från Mälaren i fem, tio och 23 meters djup, dygnskapaciteten ligger vid 275.000 m3 och den normala produktionen ligger vid 133.000 m3/dygn. [2] Idag drivs anläggningen av Stockholm Vatten.

Källa

  1. Vattenverket 100 år, minnesskrift från Stockholms gas- och vattenverk 1961, sida 71
  2. Vatten i Stockholm, Stockholms Miljöcenter, 2002, sida 12
  • Guide till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag, Stockholm 2005

Se även

Personliga verktyg