Norsborgs vattenverk
Från Rilpedia
Norsborgs vattenverk är beläget i Botkyrka kommun, Stockholms län. Det togs i bruk år 1904 och efter utbyggnader 1953, 1964 och 1975 är det största vattenverket i Stockholmsregionen och förser elva kommuner med dricksvatten. Vattenverket drivs av Stockholm Vatten.
Huvuddelen av vatten tas från Mälaren på elva meters djup. Den årliga produktionen ligger på drygt 80 miljoner m³. Reservvattentäkt är Bornsjön. Två stålrör med vardera 1000 respektive 700 mm i diameter för vattnet in till centrala Stockholm.
Historia
Kring 1890 började man söka efter en ny vattentäkt, eftersom Årstavikens vatten inte dög längre som råvatten för Årstaverket. Norsborg och Bornsjön i Botkyrka ca 25 km söder om Stockholm blev den nya platsen. År 1904 invigde kung Oscar II det västra verket i Norsborg. Man tog då vattnet från Bornsjön som staden hade köpt kring sekelskiftet 1900 och från närliggande grundvattenbrunnar. Arbeten med huvudledningen från Norsborg in till Stockholm började 1902 och avslutades 1904.
Till en början var vattenverkets renvattenpumpar ångdrivna. För produktion av ångan fanns fyra ångpannor som även drev en elektrisk generator som producerade 200 volt likström. Strömmen användes bland annat för belysning, småpumpar och ett litet elektriskt tåg som förband kolbryggan vid Mälaren med kolskjulet inne i anläggningen.[1] Idag kan man fortfarande ana banvallens sträckning.
Nya Norsborgsverket och gamla Årstaverket kördes parallellt till 1923, sedan revs de flesta byggnader vid Årstaviken[källa behövs], dock inte bassängerna, de användes senare som fritidsbad och blev början till Eriksdalsbadet.
När Årstaverket stängdes började man ta råvattnet till Norsborgsverket även från Mälaren, samma år gick man över till elektrisk drift av renvattenpumparna, ångpumparna var kvar och pumpade upp råvattnet. Under andra världskriget byggdes ett reservpumpanläggning insprängd i berget. Berganläggningens pumpar kunde förse Stockholm i nödfall med en begränsad mängd vatten.[1]
På 1930-talet byggdes ytterligare ett vattenverk, denna gången norr om staden, på Lovön, Lovö vattenverk, för att möta den större vattenförbrukningen i Stockholm och för försörjningen av de norra och nordvästliga nya stadsdelarna. Lovöverket stod färdigt 1933.
