Från Rilpedia

Liver är ett finsk-ugriskt folk som talar liviska. Liverna invandrade till Baltikum under 100-talet e.Kr. och bosatte sig i norra Kurlands kustland, senare även vid kusten norr om Daugava. De flesta liverna har numera blandats upp med letterna samt med svenskar som bodde i området.

Av liverna finns knappt ett hundratal kvar, men deras antal anses ha varit jämförbart med letternas före kristnandets inledning i slutet av 1100-talet. I norra Lettland, runt Rigabukten fanns deras hemland och än idag kan man hitta liviska fornlämningar, varav 34 stycken fornborgar. Under 1000-talet blomstrade deras kultur, men när det tyska missionsarbetet inleddes i regionen gick den mot sin undergång. Första tiden var fredlig och handeln skedde vid floden Dünas mynning. Där Riga ligger idag byggdes kyrka och borg för de kristna missionärernas räkning.

Kristendomens införande gick inte tillräckligt fort så korsriddare anlände till livernas land. I den första militära drabbningen dog den nyutnämnda biskopen och i hans ställe skickades Albert Buxhoevden 1199, som med påvens bistånd startade ett korståg mot alla icke-kristna i regionen. Alla medel var tillåtna och med grundandet en orden med namnet Bröderna av Kristi ridderskap, även kallad Svärdsriddarorden, segrade dessa efter åtta års blodiga strider och tvångsdöpte hedningarna. Liver tvingades bli hjälptrupper åt korstågsriddarna, men dessa liknade alltför mycket i tal och utstyrsel de ester som därefter kristnades, att tyska riddare en gång av misstag slog ihjäl dem istället.

De svaga samhällsbildningarna bland liverna och esterna gjorde att de starka ordensmakterna, vid sidan av skandinaviska korståg, kunde krossa dem till intet. Balterna gjorde ett flertal resningar, men de slogs förr eller senare ned. Det enda som återstår av livernas land är namnet Livland.