Från Rilpedia

Leonard Kristian Vinfrid Ljunglund, född 13 november 1867 i Kläckeberga, Kalmar län, död 28 juli 1946, politiker och journalist; riksdagsman (första kammaren) 1926-1929.

Ljunglund blev student i Lund 1885, redigerade 1888-91 Skånska Dagbladet, 1901-06 Stockholmsbladet och var 1906-36 huvudredaktör och ansvarig utgivare för Nya Dagligt Allehanda, som under hans ledning först gick starkt framåt, men därefter bakåt.

Särskilt gjorde han sig känd för sina temperamentsfulla, personligt hållna, ofta impulsiva, ledarartiklar i utrikes- och försvarspolitiska frågor och sin livliga polemik mot socialdemokratin. Under och efter första världskriget gav han uttryck åt varma tyska sympatier; han hade utpräglat filosofiska intressen och utgav 1914 en skrift om Lifvets bejakande. I pressens fackliga sammanslutningar hade han en framträdande roll, bland annat som ordförande i Publicistklubben och som mångårig styrelseledamot i tidningsutgivareföreningen och Högerpressens förening. I Allmänna valmansförbundet hade han som praktisk högerpolitiker stort inflytande. Han blev 1923 hedersdoktor (doctor honoris causa rerum politicarum) vid universitetet i Freiburg.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Ljunglund, Leonard Kristian Vinfrid, 1904–1926 ^(Not).

• d:o, supplementband
• Nationalencyklopedin, band 14 (1994), artikeln Nya Dagligt Allehanda.