Från Rilpedia

Nya Dagligt Allehanda (NDA) var en konservativ daglig tidning som utgavs i Stockholm 1859-1944.

Nya Dagligt Allehanda utgjorde en slags fortsättning - dock en alldeles självständig sådan - av Svenska tidningen. Dagligt allehanda i Stockholm, som 1851-59 utgavs av överste J.A. Hazelius på grundval av det gamla Dagligt Allehanda och Bore. Dagligt allehanda i Stockholm. NDAs grundare, filosofie doktor Karl Adam Lindström, andre amanuens i Riksarkivet, förklarade att den nya tidningen "skulle på ett allvarligt och sansat sätt befordra det lugna framåtskridandets sak samt med oväld och rättvisa i en städad och hyfsad ton behandla dagens växlande frågor".

Lindström var med två korta avbrott var både huvudredaktör och ansvarig utgivare fram till sin död 1885. Tidningen uppträdde med eget konservativt program och avsåg att i viss mån utgöra en motvikt till det liberala Aftonbladet. NDA arbetade energiskt för en återgång till det protektionistiska tullsystemet och för indelningsverkets bibehållande som försvarsväsendets grundval samt mot några som helst eftergifter mot Norge.

År 1906-36 var Leonard Ljunglund tidningens utgivare och huvudredaktör, under vars ledning tidningen först fick stora framgångar. År 1908 sammanslogs NDA med tidningen Vårt Land till "Nya Dagligt Allehanda-Vårt Land" med gemensam redaktion och ett nybildat bolag. Tidningen gick dock i dagligt tal under namnet "Nya Dagligt Allehanda" och återtog detta namn 1912. NDA utmärkte sig för en tyskvänlig linje under första världskriget samt under åren 1934-36. Under Ljunglunds senare tid som redaktör gick tidningen tillbaka. Efter en ekonomisk kris köptes den 1944 av Dagens Nyheter som ett led i bildandet av den nya tidningen Expressen.

Chefredaktörer

• Leonard Ljunglund 1906-1936
• Harald André 1936-1938
• Carl Björkman 1938
• Ragnar Ekman 1938-1942
• Erik Wästberg 1942-1944

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

• Nationalencyklopedin, band 14 (1994)