Lannaskede gamla kyrka
Från Rilpedia
Lannaskede gamla kyrka är en kyrkobyggnad i Lannaskede socken och församling, Småland och tillhör Växjö stift. Den ligger 2 km väster om Landsbro samhälle invid vägen från Landsbro mot Sävsjö och cirka 17 km väster om centralorten Vetlanda.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Lannaskede kyrka (bild) är en av Sveriges äldsta romanska kyrkobyggnader och är en absidkyrka, som stod färdig omkring år 1150. I kyrkan finns från 1700-talet intressanta medaljongmålningarna i taket. I absiden finns fortfarande ganska tydliga kalkmålningar från 1200-talet. Kyrkan är en av traktens Njudungskyrkor. Förmodligen är kyrkan byggd av stenarbetare som arbetat med att bygga Lunds domkyrka. På den södra väggen finns den gamla huvudingången med sin baldakinportal. Strax innanför ingången finns vigvattenskålen kvar från tiden då kyrkan byggdes.
Inventarier
I absiden finns medeltida kalkmålning bevarad liksom ett litet medeltida fönster vilket visar hur små de ursprungliga fönstren var i kyrkan. I övrigt har kyrkorummet utsmyckning från 1600-talet och tidigt 1700-tal. I vapenhuset finns ett gravmonument över en storman, en så kallad Eskilstunakista med runor inristade. Monumentet är tillverkat i skiffer och anses härstamma från tiden före nuvarnade kyrkas tillkomst.
Orgel
I kyrkan finns en av landets äldsta piporglar som fortfarande är i bruk. Det är fråga om ett positiv som tros ha kommit till Sverige som krigsbyte från Polen på 1600-talet. Likt många andra orglar från 1500- och 1600-talen har den en s.k. cymbelstjärna, ett slags klockspel.
Kronologi:
- 1734 Förre soldaten, organisten och klockaren Lars Solberg, Norra Sandsjö, (1697-1767), bygger om positivet för Norra Sandsjö kyrka. Tonomfång: manual C - c³, kort oktav (45 toner). Svarta undertangenter. Alla fasadpipor ljudande.
- 1775 inköps den av Lannaskede för 75 daler silvermynt, där den uppsätts av Lars Strömblad, Ödeshög, (1743-1807). Han sätter även in en delad trumpetstämma.
- Troligen 1786 förser organist Imanuel Aschling, Lannaskede, positivet med bihangspedal C - g, kort oktav (16 toner).
- 1845 renovering av Johannes Magnusson, Nässja, Lemnhult, som bl.a. bygger ut manualklaveret till f³ och kompletterar den korta oktaven.
- 1952 restaureras positivet av Bröderna Moberg, Sandviken. Härvid återställs bl.a. det ursprungliga tonomfånget och den oliksvävande temperaturen samt rekonstrueras cymbelstjärnan och tremulanten. Alla fasadpipor är ljudande (Principal 4' och del av Kvinta 2 2/3'). Tonhöjd: korton.
- 1967: Skandinavisk orgelservice, Hovmantorp, gör ren orgeln och förändrar positivets temperatur till liksvävande!
Nuvarande disposition:
| Manual C, D, E, F, G, A-c³ | Pedal C, D, E, F, G, A-g° |
| Gedackt 8' | bihängd (1786?) |
| Principal 4' (fasad) | |
| Fleut 4' | |
| Fleut Douse 4' | |
| Qvinta 3' (eg. 2 2/3') (fasad) | |
| Ocktava 2' | |
| Kortfleut 2' | |
| Super Qvint 1 1/3' | |
| Superoctav 1' | |
| Trumpet 8', B/D (1775) | |
| Cymbelstjärna (1952) | |
| Tremulant (1952) |
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- Sten L. Carlsson: Sveriges kyrkorglar, Håkan Ohlssons förlag, Lund 1973. ISBN 91-7114-046-8.
- Dag Edholm: Orgelbyggare i Sverige 1600-1900 och deras verk, Proprius förlag, Stockholm 1985. ISBN 91-7118-499-6.
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck: Orgelinventarium, Proprius förlag, Stockholm 1988. ISBN 91-7118-557-7.
- Tore Johansson: Inventarium över svenska orglar : 1988:II, Växjö stift, Förlag Svenska orglar, Tostared 1988. ISSN 1100-2700.
