Från Rilpedia

Ur svenska hjärtans djup en gång är en svensk hyllningssång till kungen som regent för Sverige. Text av C. V. A. Strandberg (signaturen Talis Qualis), musik av Otto Lindblad. Kungssången skrevs till och uruppfördes vid en studentfest i Lund den 5 december 1844 i anslutning till Lunds universitets firande av Oscar I:s tronbestigning. Sången är komponerad för fyrstämmig manskör a cappella. Kungssången är ett exempel på högromantik. Den nuvarande kungssången hade inofficiella föregångare i form av bland annat Bellmans Gustafs skål och Bevare Gud vår kung, den senare med samma melodi som God Save the Queen.

Till skillnad från till exempel den brittiska God Save the Queen så har den svenska kungssången inte status av nationalsång. Förutom Sverige har även Danmark, Norge och Thailand speciella kungssånger.

Kungssången

1. Ur svenska hjärtans djup en gång

en samfälld och en enkel sång,

som går till kungen fram!

Var honom trofast och hans ätt,

gör kronan på hans hjässa lätt,

och all din tro till honom sätt,

du folk av frejdad stam!

2. O konung, folkets majestät

är även ditt: beskärma det

och värna det från fall!

Stå oss all världens härar mot,

vi blinka ej för deras hot:

vi lägga dem inför din fot -

en kunglig fotapall.

3. Men stundar ock vårt fall en dag,

från dina skuldror purpurn tag,

lyft av dig kronans tvång

och drag de kära färger på,

det gamla gula och det blå,

och med ett svärd i handen gå

till kamp och undergång!

4. Och grip vår sista fana du

och dristeliga för ännu

i döden dina män!

Ditt trogna folk med hjältemod

skall sömma av sitt bästa blod

en kunglig purpur varm och god,

och svepa dig i den.

5. Du himlens Herre, med oss var,

som förr du med oss varit har,

och liva på vår strand

det gamla lynnets art igen

hos sveakungen och hans män.

Och låt din ande vila än

utöver nordanland!

Se även

• Du gamla, du fria

Externa länkar