Från Rilpedia

Den här artikeln anses undermålig och kan behöva skrivas om helt för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Diskutera frågan på diskussionssidan och förbättra gärna artikeln. Var uppmärksam på artikelns innehåll. Motivering: artikeln saknar ingress

Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Motivering: Artikeln tolkar och spekulerar Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts.

Den här artikeln är tänkt att behandla kristen sexualmoral ur olika perspektiv. Med detta menas vad som inom kristendomen setts som rätt och fel och gott och ont gällande människans sexualliv och vad detta består i.

Paulus syn på sexualitet

Nya Testamentet innehåller ett flertal diskussioner om sex och sexualitet. De finns framför allt i Paulus brev. Där undervisar Paulus de kristna om att celibat är att föredra framför att gå in i en sexuell relation. "Det är bäst för en man att inte alls röra någon kvinna. Men med tanke på all den otukt som finns skall mannen leva med sin hustru och kvinnan med sin man." 1 Kor. (7:1-2). De senare kyrkofäderna stadfäste denna syn. Augustinus däremot hävdade att äktenskapet är någonting gott.

Som en eftergift åt den mänskliga svagheten fastställer Paulus att om en person inte kan leva avhållsamt så ska den personen hellre gifta sig än begå synd. "Till de ogifta och till änkorna säger jag att det är bäst för dem om de förblir vad de är, liksom jag. Men om de inte kan behärska sig bör de gifta sig; det är bättre att gifta sig än att brinna av åtrå." (1 Kor. 7:8-9). Han säger också till makar: "Håll er inte ifrån varandra annat än för en tid, om ni har enats om det för att ostört kunna ägna er åt bön och sedan vara tillsammans igen. Annars kan Satan fresta er, eftersom ni inte förmår leva avhållsamt." (1 Kor 7:5).

Paulus anser inte att äktenskapet är den bästa möjliga situationen, utan snarare en potentiell orsak till smärta och ett hinder för relationen till Gud.^{[källa behövs]} "I fråga om dem som lever ogifta har jag ingen befallning från Herren. Men jag kan ge ett råd tack vare den tilltro som Herren i sin barmhärtighet har visat mig. Jag anser alltså detta vara bäst i den svåra tid som nu är inne – det är bäst att leva på det viset. Är du bunden vid en kvinna, sök då inte att bli löst. Har du blivit löst från en kvinna, sök då inte att finna någon annan. Men om du gifter dig är det ingen synd. Och om den ogifta kvinnan gifter sig är det ingen synd. Men de som gör så kommer att få det svårt här på jorden, och jag vill inte kräva för mycket av er." (1 Kor 7:25-28). "Jag ser helst att ni slipper bekymra er. Den ogifte tänker på vad som hör Herren till, hur han skall vara Herren till lags. Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags, och det gör honom kluven. En ogift kvinna eller flicka tänker på vad som hör Herren till, på att hon skall vara helig till kropp och själ. Men den gifta kvinnan tänker på vad som hör världen till, hur hon skall vara sin man till lags." (1 Kor 7:32-35).

Sammanfattningsvis är Paulus undervisning till den tidiga kristna kyrkan en uppmuntran att ’’förbli som han’’, dvs ogifta (1 Kor 7:8). Detta är alltså att föredra, så att de kristna kan ägna sig helhjärtat åt Gud. Men det är inte uppnåeligt för alla, och därför är äktenskapet ett acceptabelt alternativ.

Det är värt att notera att de tidiga patriarkerna i Gamla Testamentet hade hustrur. Bibelns första bok berättar att Gud konstaterar: ’’Det är inte bra att mannen är ensam.’’ och därför skapar en kvinna, Eva, till hjälp åt Adam. Detta äktenskap skapades av Gud. Men det var kanske resultatet av denna specifika förening som Paulus avsåg med ’’Men den gifte tänker på vad som hör världen till, hur han skall vara sin hustru till lags’’. Var det för att vara Eva till lags som Adam bet i äpplet? I det fallet blev ju resultatet den djupa åtskillnaden mellan Adam och Gud.