Korsnäbbsläktet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Korsnäbbsläktet
Mindre korsnäbb, hane
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Tättingar
Passeriformes
Familj: Finkar
Fringillidae
Släkte: Korsnäbbsläktet
Loxia
Vetenskapligt namn
§Loxia
Auktor: Linné, 1758
Mindre korsnäbb, hona
Mindre korsnäbb, hona
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Korsnäbbsläktet (Loxia) tillhör familjen finkar inom ordningen tättingar.

Innehåll

Utseende

Korsnäbbarna har stora huvuden och kraftiga kroppar. Dess näbb är mycket stark och tjock, hoptryckt från sidorna och med inböjda kanter, överkäken kullrig, liksom underkäken utdragen och hakformigt böjd, så att käkspetsarna korsar varandra. Hos ungarna är näbben rak och tämligen lik andra finkars. Benen är korta, starka och försedda med långa tår med krökta, spetsiga och vassa klor. Vingarna är tämligen långa och smala, med andra till fjärde pennorna längst, stjärten kort och djupt kluven. Munvinklarna saknar borsthår. Könen är mycket olika och ungarna annorlunda tecknade än de vuxna fåglarna. Hanarna genomgår drastiska färgförändringar, huvudsakligen från gult till rött.

Biotop och utbredning

Korsnäbbarna vistas nästan uteslutande i barrskogar. De förekommer främst på norra halvklotet i Europa, Asien och Nordamerika. De sydligast häckande kosrnäbbarna är vissa populationer av mindre korsnäbb som förekommer så lång söderut som Centralamerika och den endemiska arten Loxia megaplaga som häckar i Västindien.

I Sverige häckar större- och mindre korsnäbb, och regelbundet observeras också bändelkorsnäbb.

Systematik

Korsnäbbarna delas ofta upp i fem arter.

Hela släktets art och underartsstatus är under mycket diskussion. Vissa menar att släktet bara består av tre arter, nämligen större- mindre- och bändelkorsnäbb. Att skilja på arterna är komplicerat, och skillnaderna är främst näbbstorlek, huvudform och läte, förutom bändelkorsnäbben och Loxia megaplaga som har kraftiga vita vingband. Den mindre korsnäbben delas upp i upp till ett tjugotal underarter bland annat med utgångspunkt från näbbstorlek där man funnit att större individer överlappar den större korsnäbbens näbbstorlek. Men hjälp av sonogram har man också kunnat urskilja en stor mängd populationer genom deras skilda läten.

Föda och beteende

Med sin starka näbb tar de skickligt ur frön ur kottar. På vintern livnär de sig ofta av insekter, rönnbär och åtskilliga frösorter, då de gärna besöker lövskogar och trädgårdar. De är skickliga trädklättrare och använder näbben till sin hjälp för att klänga sig fram.

De olika arterna har specialiserat sig på kottar från olika träd och deras näbbar har utvecklats utifrån detta. Här följer en listning över favoritfödan för de fem arterna:

  • Större korsnäbb - tall (Pinus sylvestris).
  • skotsk korsnäbb - skotsk tall (Pinus sylvestris) och lärk Larix, speciellt planteringar av lärkträd (Larix decidua).
  • mindre korsnäbb - pruce gran; vissa populationer även specifika tallarter och i västra Nordamerika även douglasgran (Pseudotsuga menziesii).
  • bändelkorsnäbb - vissa arter av lärkträd Larix, speciellt L. sibirica, L. gmelinii, L. laricina och i Nordamerika även hemlocksgranar Tsuga
  • Loxia megaplaga - Tall (Pinus occidentalis)

Häckning

Fortplantningen tycks vara mera växlande än andra småfåglars, men vanligtvis lägger de ägg redan i slutet av februari eller början av mars. Bona som byggs redan under vintern är stora och väl sammanbyggda av granpinnar och värmeisoleras med lavar, exempelvis skägglav, och byggs gärna i barrträdskronor.

Källor

  • Delar av artikeln är översatt från engelska Wikipedias artikel Crossbill
Small Sketch of Owl.png Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
Personliga verktyg