Huskvarna

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kommundel Huskvarna)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif
Huskvarnas stadsvapen
Utsikt över Huskvarna från Månberget med Jönköping i bakgrunden

Huskvarna är en kommundel i Jönköpings kommun som fram till 1971 var en egen stad, men som sedan länge är geografiskt sammanvuxen med tätorten Jönköping.

2004 var antalet invånare i kommundel Huskvarna 21 243. Angränsande kommundelar är Skärstad, Lekeryd, Tenhult och Jönköping Öster.

Huskvarna kyrka invigdes 1910, ritad av Birger Damstedt och till det yttre påminnande om en norsk stavkyrka.

Huskvarnas lägre belägna stadskärna är omgiven av ansenliga, bebyggda höjdområden som Öxnehaga, Pettersberg och Egna Hem, nivåskillnaden är som mest ca 120 meter. Klevaliden och Ådalsvägen (länsväg 132) leder till de östra områdena, medan de västra kan nås bland annat via Öxnehagaleden.

En stor del av det lägre området mot Vättern låg oanvänt till början av 1900-talet och Kungsgatan, där köpcentrum Rosen nu ligger, kallades länge ”Sista gatan”. Den sanka Rosendalamaden fylldes ut som nödhjälpsarbete i början av 1920-talet.

Huskvarna är känt för vackra trädgårdar och sina industriella traditioner. Föregångaren till Husqvarna AB, ett gevärsfaktori, startade sin tillverkning här redan 1689 - se 'Huskvarnas historia'. I dag tillverkas bland annat motorsågar och gräsklippare på Husqvarnafabriken. Andra viktiga industriföretag är Saab Training Systems och Carlfors Bruk.

I Idrottsparken finns en byst av bolagsledaren Wilhelm Tham.

Innehåll

Administrativ historik

Som kommun var Huskvarna kortlivad. Området bröts ut som köping ur Hakarps landskommun år 1907. 1911 blev köpingen stad och 1967 återförenades resten av Hakarp med Huskvarna. I samband med kommunreformen 1971 lades Huskvarna samman med bland annat Jönköpings stad och bildade Jönköpings kommun. Huskvarna församling avskildes från Hakarps församling först 1919.

Stadsdelar

Smedbyn och Stockmakarebyn har sin egen historia, så även den nu försvunna Viktoriabyn.

Huskvarnas historia

Huskvarna omkring år 1700.

Huskvarnas industriella historia går tillbaka till 1689. Då flyttade delar av Jönköpings gevärsfaktori ut från Jönköping till de närbelägna fallen i Huskvarnaån. En ny epok inleddes 1867, då det privatägda faktoriet blev aktiebolag (se Husqvarna).

Vattenkraften var en viktig förutsättning för den rätt omfattande industrietablering som under 1800-talets senare decennier ägde rum runt det gamla faktoriet. En alltmer förtätad bebyggelse växte fram. Vid 1880-talets mitt uppgick H:s befolkning till ca 1 200 personer. Folkmängden hade 1911, då Huskvarna blev stad, ökat till närmare 6 000 personer.

Huskvarna har varit starkt specialiserat på metall- och verkstadsindustri. Branschens goda konjunkturer har givit orten en relativt hastig tillväxt. Drygt 12 000 personer bodde i staden 1950. Expansionen medförde att Huskvarna bebyggelsemässigt växte ihop med Jönköping och upphörde som egen kommun 1971.

Bolaget Husqvarna

Huvudartikel: Husqvarna

Huskvarna växte upp kring den fabrik, Husqvarna, som byggdes vid foten av det stora vattenfall som Huskvarnaån här bildar. Namnet Huskvarna lär en gång ha skrivits "husakvarn" och härrör från medeltidsfästet (=huset) Rumlaborg och en kvarn vid vattenfallet.

Vattenfallet börjar vid Stensholms höjder och slutar vid Kvarnbron, nedanför den så kallade Stampabacken. Bron är en bra startpunkt för vandringen upp till Turistbron, Ebbes bruk eller scouternas stuga Örjansgården.

Fabriken har i vardagslag alltid kallats bolaget. Namnet var alltså upptaget när stadens första Systembutik på 40-talet öppnades vid Grännavägen. Den fick istället heta Hälsokällan, inspirerat av en ursprunglig sådan, belägen vid gångvägen från Hakarpsvägen till Örjansgården.

Järnvägsförbindelser

1864 öppnades järnvägslinjen Nässjö-Falköping och trakten fick en station nedanför Öxnehaga, då tillhörande Rogberga. Linjen var från början en del av Södra stambanan, men hamnade vid sidan av riksnätet när Östra stambanan Nässjö-Katrineholm öppnades tio år senare. Under namnet Jönköpingsbanan trafikeras den nu mellan Nässjö och Skövde av de så kallade Vättertågen och förbinder därmed Södra och Västra stambanan.

Mellan 1894 och 1935 fanns i Huskvarna en järnvägsstation kallad Rosendala, belägen vid Vättern strax öster om Oset, som är namnet på Huskvarnaåns utlopp i Vättern. Den smalspåriga Gripenbergsbanan passerade här på sin 600 mm breda och 44,1 km långa väg från Jönköpings Östra station till Vireda. Från Rosendala utgick även ett 1,4 km långt stickspår till Huskvarna centrum. Det följde Drottninggatans östra sida fram till Esplanaden, där stationsbyggnaden gick under namnet "Gule knut". Efter nedläggningen 1935 fick spåret normalvidd från Jönköping till Husqvarna Vapenfabrik, som hade en egen station med namnet Husqvarnaverken. Cykelleden Jönköping-Huskvarna följer nu delvis denna sträckning.

Föreningar

Kända personer

Sport

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/Huskvarna"
Personliga verktyg