Släkt

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Kognatisk härstamning)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif


Släkt är en benämning på personer som har en gemensam härstamning. Även ingifta och adopterade personer räknas som medlemmar av släkten. I äldre tider användes ofta begreppet ätt som synonym till en släkt.[1] Tidigare var det en vanlig uppfattning att en släkt endast bestod av personer förenade genom agnatisk härstamning, det vill säga att en person ärver sin släkttillhörighet endast från sin fader. En person skulle således endast kunna vara medlem i en släkt. Denna uppfattning, som var vanlig ännu under andra hälften av 1900-talet, synes idag sakna förankring hos den breda allmänheten.

Det finns idag heller inget juridiskt sammanhang då begreppet släkt har någon funktion. Vid olika slag av succession spelade i äldre tider släktgemenskapen stor roll, men sedan 1928 saknar kusiner och avlägsnare släktingar arvsrätt.[2] En persons efternamn, som idag kan ärvas från såväl fader som moder men också nyantagas, kallades tidigare släktnamn.

Begreppet släkt i rakt nedstigande led kommer från en äldre terminologi, med innebörden härstammar från, ättling eller avkomma till, den andra släktingen som refereras till. Uttrycket att "härstamma från NN i rakt nedstigande led" som sedermera blivit så vanligt är en ren tautologi, och har i släktforskarkretsar aldrig varit någon synonym till exempelvis en härstamning på raka mans- eller kvinnolinjen.

Innehåll

Etymologier

Släkt

Ordet släkting är det mest allmänna av de övergripande orden och kan beteckna alla personer man har blodsband med, hur avlägsna de än är. Detta ord är bildat till substantivet släkt, som på norrönt hade feminint genus och i sin tur är lånat från lågtyska slechte 'härkomst, släkt, familj'. Det har ytterst ett ursprung i det germanska verbet slahan, 'slå', och har då förmodligen bildats till det tillhörande substantivet motsvarande det svenska slag med betydelsen 'vara av ett visst slag', 'de som är av ett visst slag'. Ordet finns även i danskan och norskan. Isländskan använder i stället ordet ættingi, som är avlett till ätt på samma sätt som ättling, samt orden frændi och frænka, vilka dock inte räknas som könsneutrala. Svenskan har likaledes orden frände och fränka (av frändkona, där frände är släkting och kona kvinna) som föråldrade benämningar, där frände är släkting (eller i utvidgad mening för att uttrycka samhörighet) och fränka specifikt kvinnlig släkting.

I ordböckerna nämns även de sinsemellan besläktade orden skyldungur i isländskan och skylding i norskan, men dessa är numera sällsynt förekommande i båda språken.

Ätt

Ordet ättling finns i svenska, norska och danska i betydelsen 'efterkommande, avkomma', och i isländskan i ættingi, 'släkting'. Det är avlett av substantivet ätt, som i fornsvenskan hade betydelsen äga. Det betyder alltså egentligen 'den som hör till en (person)'. Ordet är ett speciellt nordiskt uttryck och finns inte i engelskan och tyskan. I betydelsen 'efterkommande' finns det inte heller i isländskan, som här i stället använder afkomandi. Liknande uttryck används även i de skandinaviska språken och i danskan ska ordet etterkommer vara det vanligaste.

Släktskapsrelationer på avstånd

En släktskapsrelation är en relation mellan två eller flera personer som på något sätt är släkt med varandra. Termen "männing" används ofta för att beskriva i vilket led två personer är släkt. Två fyrmänningar är alltså släkt i fjärde generation.

Syskon

Huvudartikel: Syskon

Syskon kallas personer som har samma föräldrar. Om två personer endast har en gemensam förälder säger man halvsyskon. Två personer som inte är släkt men som har varsin förälder som gifter sig med varandra blir styvsyskon (jämför styvfamilj). Ett manligt syskon kallas bror medan ett kvinnligt kallas syster.

Kusin

Huvudartikel: Kusin

Kusin, eller tvåmänning, är ett släktskap där två personer har varsin förälder som är syskon med varandra. En kusin till x är alltså en person som är barn till ett syskon till x:s far eller mor. Alltså mammas bror/systers barn eller pappas bror/systers barn.

Syssling

Huvudartikel: Syssling

Sysslingar, eller tremänningar, är två personer vars föräldrar är kusiner. Andra ord för syssling är nästkusin, a-kusin, andrakusin och småkusin. Sysslingars barn blir i sin tur bryllingar.

Brylling

Huvudartikel: Brylling

Bryllingar, eller fyrmänningar, är två människor vars föräldrar är sysslingar. Ursprungligen betydde det brorsbarn eller syskonbarn (kusin) på fädernet. Barn till bryllingar blir femmänningar.

Femmänning

Femmänning är en släkting i femte led, det vill säga barn till bryllingar. Kallas ibland även pyssling eller bryllingbarn.

Sexmänning

Sexmänning är en släkting i sjätte led, till exempel en femmännings barn. En skämtsam men sällan använd synonym är trassling.

Pluralformerna tre-, fyr-, femmänningar användes 1702-1721 om soldater i ersättningsregementen.

Övrigt

  • Kollateraler, personer som släktmässigt befinner sig på samma avstånd från en gemensam förfader; till exempel är barnbarn kollateraler sinsemellan.
  • Patronymikon, fadersnamn, efternamn bildat av faderns förnamn med tillägget -son eller -dotter, exempelvis Andersson, Larsdotter. Användes allmänt i Sverige till omkring år 1900.

Referenser

  1. Se t.ex. Adelskalendern
  2. Malmström, Åke: Civilrätt, 14:e upplagan

Se även

Personliga verktyg