Kanske en gentleman (1935)
Från Rilpedia
Kanske en gentleman | |
---|---|
Genre | Drama |
Produktionsland | Sverige |
Premiär | 1935 |
Regissör | Tancred Ibsen, Ragnar Arvedson |
Producent | Olof Thiel |
Manus | Theodor Berthels, Berco, Ulla Kåge |
Skådespelare | Adolf Jahr, Carl Barcklind, Olga Andersson, Brita Appelgren |
Originalmusik | Sune Waldimir |
Produktionsbolag | AB Irefilm |
Speltid | 98 minuter |
Språk | Svenska |
Kanske en gentleman är en svensk film från 1935 i regi av Tancred Ibsen och Ragnar Arvedson
Innehåll |
Handling
Om filmen
Filmen premiärvisades 24 augusti 1935 på biograf Astoria i Stockholm. Filmen spelades in vid Irefilms ateljéer i Stockholm med exteriörer från Stockholm av Ernst Westerberg. Som förlaga har man George Bernard Shaws pjäs Pygmalion. A Romance in Five Acts (Pygmalion) som uruppfördes på Burgtheater i Wien 1913 med engelsk premiär på His Majesty's Theatre i London 1914 och svensk premiär på Dramaten i Stockholm samma år. Pjäsen har varit förlaga till flera filmer och musikalen My Fair Lady, de båda svenska filmerna Kanske en gentleman (film, 1950) och Fly mej en greve (film) har pjäsen som förlaga.
Roller
- Adolf Jahr - Gustaf "Gurra" Lind, hamnarbetare
- Carl Barcklind - direktör Hugo Berner
- Olga Andersson - Sofia Berner, hans fru
- Brita Appelgren - Vera Berner, deras dotter
- Frank Sundström - Erik Berner, deras son
- Ivar Kåge - Olof Mellgren, läkare, vän till familjen Berner
- Einar Axelsson - baron Lejonsvan
- Maj Törnblad - Brita Olsson, kontorist på Berners kontor
- Margit Andelius - fröken Höst, kontorschef hos Berner
- Aino Taube - Lisa, Berners husa
- Ragnar Widestedt - privatdetektiven
- Axel Högel - verkstadsinnehavaren, Guras kompis
- Torsten Winge - Rosenblom, frisör
- Sture Baude - Persson, pantlånare
- Ernst Brunman - hamnarbetare på Stadsgården/man på ölkaféet
Filmmusik i urval
- Du är den enda (för mig), kompositör Jacques Armand, text Karl-Ewert, dans Adolf Jahr, Maj Törnblad, Frank Sundström och Margit Andelius
- Hjalmar och Hulda (På blomsterklädd kulle satt Hjalmar och qwad), text Wilhelmina Stålberg, sång Adolf Jahr