Kanariesiska
Från Rilpedia
| ?Kanariefågel | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Finkar Fringillidae |
| Underfamilj: | Carduelinae |
| Släkte: | Serinus |
| Art: | Kanariesiska S. canaria |
|
|
|
| §Serinus canaria Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Kanariesiska (Serinus canaria) är en monotypisk fink som tillhör samma släkte som exempel gulhämpling. I domesticerat tillstånd är den en vanlig burfågel, då kallad kanariefågel. Fågeln har fått sitt namn av att den främst härstammar från Kanarieöarna.
Innehåll |
Utseende
Kanariesiskan blir 13 cm lång. Den är gulgrön på ryggen, med svartaktiga streck och mycket breda, ljust askgrå fjäderkanter. Övergumpen är gulgrön, strupen och frambröstet grönaktigt guldgula, halsens sidor askgrå, bröstet bakåt gulaktigare och buken och undergumpen vitaktiga. Honan är på ovansidan brungrå, på bröstet och strupen grönaktigt guldgul.
Utbredning och biotop
I vilt tillstånd förekommer den på Kanarieöarna, Madeira, Azorerna och på Kap Verde-öarna. Den vistas i skogsområden med tätt stående träd och i områden med omväxlande småskog och snår, utefter frodiga strandkanter av bäckar och i trädgårdar. I bergstrakter lever den så högt upp som till 2,000 meter över havet.
Föda
Fågelns föda utgörs av växtdelar, exempelvis frön, späda grönsaker och saftiga frukter, särskilt fikon.
Häckning och beteende
Honan lägger 3-4 kullar per år, med upp till 5 ägg per kull. Arten är social och lever en stor del av året i flock.
Kanariefågel som sällskapsdjur
Kanariesiskan har hållits som sällskapsdjur sedan det tidiga 1600-talet, och därigenom förändrats till både storlek och utseende. Den domesticerade varienten; kanariefågeln (Serinus canaria forma domestica) är större än den vilda ursprungsarten och finns i många färgkombinationer, till exempel gul, röd, orange och viltfärgad, men oftast enfärgat gul eller vitgul. Ibland liknar den till färgen den vilda arten. De röda kanariefåglarna har avlats fram genom korsning med kapucinersiska (Carduelis cucullata).
De kan leva 10-15 år om inga sjukdomar drabbar dem. De är mycket sociala och trevliga fåglar. Som burfågel föredrar den att slippa filt över buren, och den sover gärna i lite nattljus. De är lekfulla och nyfikna, så ett visst utrymme krävs.
Sången har förändrats ganska lite under domesticeringen, men de vilda fåglarnas sång är vackrare och klangfullare. Kanariehonan kan ganska lätt paras med finkarter ur samma underfamilj (Carduelinae), som till exempel grönsiska, gråsiska, steglits, grönfink och vinterhämpling. Bastarderna sjunger inte så vackert och fortplantar sig inte så lätt sinsemellan, men med mindre svårighet med kanariehonor.
Källa
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
- Wikimedia Commons har media som rör Kanariesiska
