Joseph Haydn
Från Rilpedia
| Joseph Haydn | |
|---|---|
 |
|
| Information | |
| Födelsenamn | Franz Joseph Haydn |
| Född | 31 mars 1732 Mall:Landsdata Tysk-romerska riket Rohrau, Österrike |
| Död | 31 maj 1809 (77 år) |
| Dödsplats | Mall:Landsdata Tysk-romerska riket Wien, Österrike |
| Epok/stil | Wienklassicism |
| Instrument | Piano |
Franz Joseph Haydn, född 31 mars 1732 i Rohrau, Niederösterreich, Österrike, död 31 maj 1809 i Wien, Österrike, var en österrikisk kompositör. Tillsammans med Wolfgang Amadeus Mozart och Ludwig van Beethoven är han den främsta företrädaren för wienklassicismen.
| ” | Det finns så få glada och förnöjda människor härnere, överallt förföljas de av sorger och bekymmer; ditt verk blir kanske en källa, ur vilken den sorgsne eller den av göromål nedtyngde mannen kan hämta vila och vederkvickelse för några ögonblick | ” |
|
— Citat ur brev från den 70-årige Haydn till en beundrare[1] |
||
Man räknar med att Haydn komponerade inte mindre än 108 symfonier, 68 stråkkvartetter, 13 pianokonserter, 3–7 violinkonserter, cirka 30 pianotrior, 52 pianosonater, 13 operor, 13 kantater och oratorier och 12 mässor.
Haydn räknas till den klassiska sonatens förste fulländare och nydanare. Många av hans tidigare kompositioner är experiment inom den tidiga sonatformen medan hans mogna alster är i det närmaste formfulländade, exempelvis C-dursonaten (Den engelska) och hans allra sista sonat, den i Ess-dur.
Bland hans mest spelade verk hör de tolv sista symfonierna de så kallade Londonsymfonierna, komponerade mellan 1791–1795. En berömd violinst och impressarie (Salomon) erbjöd Haydn både resa, logi och ett högt gage för att komponera symfonier för den stora orkestern som fanns i London. Av dessa är nr 94 Symfonin med pukslaget (även kallad Överraskningssymfonin), nr 100 Militärsymfonin och nr 104 Londonsymfonin de allra mest spelade.
Haydn var också verksam inom kyrkomusiken och komponerade förutom ett oratorium Skapelsen även mässor och orgelkonserter.
Innehåll |
Biografi
Haydn var son till en fattig vagnmakare och på grund av hans tidigt upptäckta musikaliska anlag började han med 6 års ålder en undervisning i sång och instrumentspel hos en släkting i Hainburg an der Donau. 1740 upptäcktes hans sopranröst av kapellmästaren vid Stefanskyrkan i Wien, Georg von Reutter och så blev Haydn korgosse. Han utbildades även i klaver och violin. Under tiden började Haydn med kompositioner. Vid målbrottet fick han inte stanna kvar och han gav därför lektioner och deltog i olika musikgrupper för att tjäna pengar. Han var även lärling hos den italienska kompositören Nicola Antonio Porpora och fick där musikalsk undervisning.
Sin första stråkkvartett skrev Haydn 1755 på begäran av godsägaren von Fürnberg, vilken även 1759 skaffade honom en musikdirektörsplats på greve Morzins lantegendom nära Plzeň.
Han var under tiden 1761–1790 anställd som hovkapellmästare hos fursthuset Esterhazy i Eisenstadt. Det var där samt på slottet Esterházy, furstens luxuösa sommarresidens, som Haydn under en ansträngd verksamhet i nära 30 års tid skrev nästan alla sina operor, de flesta arior och sånger samt musik för furstens marionett-teater. 1760 gifte sig Haydn med Maria Anna Keller men deras äktenskap var sällan lycklig. Sedan 11 februari 1785 var Haydn medlem i frimurerföreningen Zur wahren Eintracht. Efter furste Nikolaus död 1790 blev Haydn självständig.
Han reste med den tyska violinisten Johann Peter Salomon som impressario till England och fick för första gången se reaktionen på sina kompositioner. Haydn blev 1791 hedersdoktor i Oxford och bosatte sig senare i Wien. Där var han lärare åt bland annat Beethoven och nära vän med Mozart. Haydn fick flera utmärkelser, bland annat 1804 hedersborgare i Wien och 1798 ledamot av Musikaliska akademin i Stockholm.
Haydn dog 1809 av ålderdomssvaghet[2] just när en fransk armé under Napoleon invaderade Wien. Hans sista ord ska ha varit lugnande meddelande till sitt tjänstefolk. Haydn begravdes först på kyrkogården i stadsdelen Meidling i Wien (idag Haydnpark) men hans kvarlevor flyttades 1820 till Haydnkyrkan i Eisenstadt.
Litteratur
- Norlén, Gunnar, Joseph Haydn, J. A. Lindblads förlag, Uppsala, 1926.
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Haydn, Joseph, 1904–1926 (Not).
Not
- ↑ Källa: G. Norlén, 1926
- ↑ Meddelande över Haydns död i Wiener Zeitung, 7 juni 1809
Se även
Externa länkar
- Internet Movie Database Filmer med musik av Haydn.
- Fria noter av Joseph Haydn i International Music Score Library Project
- Joseph Haydn i Libris (auktoritetspost)
