Från Rilpedia

Jonas Stecksén, född 20 juni 1773 i Sundsvall, död 1 september 1835 i Lund, var en svensk sjökapten, autodidakt språkvetare och professor i moderna språk vid Lunds universitet.

Jonas Stecksén hade som son till skolrektorn Jacob Stecksenius goda förutsättningar för studier och bedrev också inledningsvis sådana vid universiteten i Uppsala och Lund under 1790-talet. Hans bäst ihågkomna prestation under dessa studieår förefaller dock ha varit deltagandet i ett uppmärksammat studentupplopp i Lund 1793.

Trött på sina studier gick Stecksén till sjöss 1798 och avancerade möjligen på grund av sin förmåga att kombinera teoretiska och praktiska kunskaper till sjökapten. Enligt vissa rykten etablerade han sig dock snarare som framgångsrik kaparkapten under Napoleonkrigen. Stecksén gick i vilket fall som helst i land för gott 1811 och var därefter under några år verksam som grosshandlare i Göteborg.

Stecksén hade under sina år till sjöss förvärvat enorma språkkunskaper genom självstudier och praktiska övningar och kallades därför 1816 till en av hans morbror orientalisten Matthias Norberg nyinrättad professur i moderna språk vid Lunds universitet. Stecksén upprätthöll professuren till sin död. Han testamenterade sin till största delen av morbrodern ärvda förmögenhet till sitt första lärosäte Uppsala universitet, vilket delvis tolkats som en markering mot Lunds universitet där han fick ett kyligt mottagande.^[1] Steckséns donation är den största enskilda gåva som Uppsala universitetet någonsin har mottagit.

Jonas Stecksén var ogift men hade med sin hushållerska Kjersti Ohlsson sonen Johan Olof Billdau Stecksén.

Källor

• Svenska män och kvinnor
• Svenskt biografiskt lexikon, band 33

1. ↑ Svenskt biografiskt lexikon band 33 (häfte 162), Stockholm 2008, s 175.