Jonas Kylander
Från Rilpedia
Jonas Kylander, född 1566 i Gammalkil, Östergötland, gift 1599 med Elin Håkansdotter (1578-1642), död den 30 maj 1630; biskop i Linköpings stift 1606 - 1630.
Innehåll |
Genealogi
Föräldrar
- Nils Jonsson, bonde i Drättinge.
- Karin Haraldsdotter.
Barn
- Maria Kylander (*1600), gift 1619 med Petrus Jonæ Bjugg (1587-1656), kyrkoherde i Söderköpings pastorat, kontraktsprost i Hammarkinds kontrakt, biskop 1642 i Viborg.
- Brita Kylander (1602-1629), gift 1) 1622 med Anders Pedersson Grubbe, teologie lektor i Linköping, gift 2) 1628 med Birgerus Olavi Beccander, kyrkoherde i Asby pastorat.
- Samuel Kylander (1608-1652), assessor i Svea hovrätt.
- Joel Kylander (*1610), var 1642 i Franeker i Holland.
- Daniel Kylander (1611-1641), latinlektor i Linköping, gift 1639 med Elin Wallerius (†1647), dotter till Erik Wallerius, kyrkoherde i Högsby, Kalmar stift, Småland.
Biografi
Efter studier i Linköping och Söderköping blev han student i Upsala 1583, i Stockholm 1586 och i Wittenberg 1592, där han blev magister 1598. Han prästvigdes 1591, blev rektor i Linköping 1599, kyrkoherde i Vreta klosters pastorat och fortfarande ledamot av domkapitlet i Linköping 1603, kyrkoherde i Vadstena pastorat 1605, biskop i Linköpings stift 1606, invigd 1607 och tillträdde 1608. Avled 1630 och begravdes samma år i Linköpings domkyrka.
Studier
Under sin vistelse i Stockholm skaffade han sig inkomster genom att leda koralsången vid gudstjänsterna på Kungliga slottet. Då han av brist på medel måste avbryta studierna i Wittenberg och fara hem, tog företrädaren initiativ till en insamling bland prästerskapet samt utverkade ett kungligt stipendium, så att han kunde återvända och fullborda sina studier.
Hans flit och lärdom väckte så småningom uppmärksamhet bland de höglärde männen, "läsemestarne", vid universitetet, så att de skrev till den svenska regeringen och domkapitlet i Linköping, "at the wille låta sigh wårda om honom och förmoda, at han medh tiden wijserligh en märkeligh man bliffua skulle". Hans ekonomiska trångmål blev emellertid synnerligen stora, men då "Vpwäktee Gud många studenter, som begärade, at han wille hålla exercitia privata medh them, fick thermedh förtiena sigh aff them myckit gott".
Biskop
När Jonas Kylander valdes till biskop, sökte han "medh gråtande tårar" undslippa det erbjudna ämbetet, men måste dock "effter Gudz och höga öffuerheetennes willia thetta beswärliga embetet wedertaga".
Som biskop var Kylander vaksam och myndig och nitälskade med allvar för ordning och gudsfruktan. "Emot oordningar och förargelser, så wäl vthi Collatser och Gästebudh såsom annorstädes, haffuer han hafft ett stoort nijt", vilket ådrog honom ovänskap här och var, "then dock strax förgången är", såsom det heter i personalierna.
Han vårdade sig om prästutbildningen genom att med "största flijt" i Linköping få till stånd ett gymnasium. Linköpings domkyrka, som genom danskarnas härjningar under Erik XIV befanns i ett bristfälligt skick, sattes i stånd genom hans försorg. Den fick "sköna Orger, wälbygda stoolar, renoverade kyrckiogardzmurar", m.m.
Hans duglighet togs i anspråk även på många andra sätt. Således ska han ha bevistat inte mindre än 28 kyrkliga möten och riksdagar.
| Företrädare: Petrus Benedicti Oleandus |
Biskop i Linköpings stift 1606–1630 |
Efterträdare: Johannes Botvidi |
| Företrädare: Stephanus Haquini |
Kyrkoherde i Vreta klosters pastorat 1603–1605 |
Efterträdare: Nicolaus Palumbus |
Litteratur & källa
- Johan Alfred Westerlund & Johan Axel Setterdahl: Linköpings stifts herdaminne, första delen, sid. 52-55, Östgöta Correspondenten, Linköping 1915
