Johan Gustaf Renat
Från Rilpedia
Johan Gustaf Renat (1682-1744) svensk karolin och kartograf. Han är mest känd för att ha fört att antal detaljerade kartor över Centralasien till Sverige.
Innehåll |
Tidig karriär och rysk fångeskap
Renats föräldrar var av judisk härkomst; hans far Moses kom från Wien men hade invandrat till Sverige via Nederländerna. Renats föräldrar konverterade dock till den lutherska läran och döptes i den kungliga familjens närvaro. Renat tjänstgjorde i Karl XIIs armé i kriget mot Ryssland som styckjunkare och hamnade efter slaget vid Poltava i rysk fångeskap.
I Ryssland var Renat den ryske tsaren behjälplig med att framställa kartor över Sibirien och 1711 sändes han till Tobolsk. 1716 deltog han och andra svenska krigsfångar i Ivan Buchholz'[1] expedition för att undersöka guldfyndigheterna kring Jamysj-sjön i Östturkestan. Expeditionen överfölls dock av en dzungarisk här och Renat kom att tillbringa de följande sjutton åren i Dzungariet.
Dzungarisk fångeskap och hemkomst till Sverige
Under sin tid som fånge hos dzungarerna (även kallade kalmucker) fick han bland annat uppdrag att organisera ett artilleriregement och hjälpte de dzungariska khanerna Tsewang Rabtan och Galdan Tseren att gjuta kanoner som användes i krigen mot Qing-väldet i Centralasien. Renat upptäckte också att en svensk kvinna också var i dzungarisk fångeskap, Brigitta Scherzenfeldt från Bäckaskog i Skåne. Hon hade följt sin make ut i kriget och hamnat i fångeskap sedan denne stupat.
1734 återvände Renat till Sverige som en förmögen man tillsammans med sin familj och fyra dzungariska slavinnor, som han senare döpte och anställde som tjänstefolk. Familjen köpte ett hus i Gamla Stan och stannade kvar i Stockholm. 1739 befordrades Renat till kapten i artilleriet.
Renats kartor
Renat medförde två unika kartor över Centralasien. Kartorna förblev okända tills kopior av kartorna återupptäcktes 1878 av August Strindberg, som då arbetade som amanuens vid Kungliga biblioteket. Strindberg såg till att kartorna publicerades av det kejserliga geografisk sällskapet i Sankt Petersburg 1881. Originalkartorna upptäcktes ett tiotal år senare i Uppsala universitets bibliotek, där de förvaras än idag.
Under Strindbergsfejden använde Strindberg kartorna för att visa att Nikolaj Przjevalskij inte var den förste europén och Sven Hedin inte var de förste svensken som funnit den vandrande sjön Lop Nor.[2]
Referenser
- ↑ ru:Бухгольц, Иван Дмитриевич
- ↑ August Strindberg, "En svensk karta över Lop-nor och Tarimbäckenet"
Källor
- Krook, H. "Karolinen Johan Gustav Renat och hans kartor." Ymer (1948): 284-92.
- Poppe, Nicholas. "Renat's Kalmuck Maps." Imago Mundi 12 (1955): 157-59. Tillgänglig via JSTOR.
- Selling, Gösta. "Artur Hazelius födelsehus I." Fataburen: Kulturhistorisk tidskrift (1926): 65-118.]
- Åberg, Alf och Göte Göransson. Karoliner. Höganäs: Bra böcker, 1976.
Litteratur
- Renat, Johan Gustaf. Carte de la Dzoungarie: dressée par le suédois Renat pendant sa captivité chez les kalmouks de 1716-1733. S:t Petersburg: Societé Impériale Russe de Géographie, 1881.
