Jean av Luxemburg
Från Rilpedia
Jean I av Luxemburg (Jean Benoit Guillaume Marie Robert Louis Antoine Adolphe Marc d'Aviano), förutvarande storhertig av Luxemburg 1964-2000, hertig av Nassau, prins av Bourbon-Parma.
Jean föddes den 5 januari 1921 i Colmar-Berg såsom den förste pojken som fötts i huset Luxemburg efter dynastins grundande. Han är son till storhertiginnan Charlotte och Felix av Bourbon-Parma, prins av Luxemburg.
Under andra världskriget ockuperades Luxemburg av tyska trupper och den storhertigliga familjen flydde till Lissabon. USA:s president Franklin D. Roosevelt erbjöd familjen en fristad i USA och Jean kom så småningom att studerad statskunskap vid universitetet i Québec i Kanada, samtidigt som han reste runt i Nord- och Sydamerika för att samla in pengar till den luxemburgska krigskassan. 1942 anmälde Jean sig som frivillig i brittiska armén och blev med tiden löjtnant i de allierade trupperna.
Efter kriget engagerade sig Jean bland annat i scoutrörelsen och blev ordförande i Luxemburgs scoutförbund. Han var även medlem i Internationella olympiska kommittén.
Efter sin mors abdikation besteg Jean - såsom Jean I - de 12 november 1964 den luxemburgska tronen, vilken han innehade till den 7 oktober 2000, då han abdikerade till förmån för sin son, Storhertig Henri. Storhertigen var brylling med hertig Gustaf Adolf av Västerbotten, far till hans svenske kollega kung Carl XVI Gustaf.
Jean gifte sig den 9 april 1953 med Josephine Charlotte av Belgien, storhertiginna av Luxemburg (1927-2005), dotter till Leopold III av Belgien och Astrid av Sverige. De fick följande barn:
- Marie-Astrid, född 1954
- Storhertig Henri, född 16 april 1955
- Jean, född 15 maj 1957
- Margaretha, född 1957
- Guillaume, född 1963
Anfäder
Denna biografiska artikel om en kunglighet är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.| Företrädare: Charlotte |
Storhertig av Luxemburg 1964-2000 |
Efterträdare: Henri |
