Jakob Ulvsson

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Jakob Ulvsson som staty utanför Uppsala domkyrka. Skulpturen skapad av Christian Eriksson (1858-1935)

Jakob Ulvsson, född på 1430-talet, död våren 1521, var Sveriges ärkebiskop mellan 1469 och 1515.

Jakob Ulvsson (Örnefot) var född i Trögd och släkten förde i sin sköld en gyllene örnfot med vita fjädrar i ett blått fält. Denna sköld kan idag studeras i en rad av de kyrkor i Uppland som Albertus Pictor målad, till exempel Helga Trefaldighets kyrka i Uppsala. I Yttergrans kyrka finns ett porträtt av Jakob Ulvsson, när han knäfaller över sin vapensköld. Albertus Pictor har även återgett Jakob Ulvsson i en pärlstickad textil som visas i Uppsala domkyrkas museum.

Jakob Ulvsson började studera vid universitetet i Rostock 1457. Han promoverades till magister i Rom. Han blev sedan ärkedjäkne i Växjö. 1465-1470 vistades han vid den påvliga kurian i Rom. Påven Paul II utsåg honom till ärkebiskop i Uppsala med förbigående av Tord Pedersson Bonde och den 15 april 1470 vigde ärkebiskop Simon av Antibar honom till svensk ärkebiskop, på påvens uppdrag, efter Jöns Bengtsson (Oxenstierna), som hade avlidit 1468. Vigningen skall ha skett i Birgittinerordens klosterkyrka i Rom. När Jakob Ulvsson återvände till Sverige föranstaltade han att heliga Birgittas fest skulle firas över hela riket. År 1482 tillät påven Sixtus IV skrinläggning och saligförklaring av Birgittas dotter Katarina av Vadstena.

Som ärkebiskop var han ledande i riksrådet. I den politiska maktkampen hörde han till dem som motarbetade Sturarna. Efter kriget mot Ryssland 1495-1497 krävde han Sten Sture den äldres avgång. Denne utsatte därpå ärkebiskopens borg Almarestäket för belägring i juni 1497. Ärkebiskopen svarade med att bannlysa Sten Sture. När den danska flottan anlände till Stockholm i augusti samma år tvingades Sten Sture avbryta belägringen och avgå som riksföreståndare.

Jakob Ulvsson var den drivande kraften bakom grundandet av Uppsala universitet 1477. Under hans tid som ärkebiskop kom universitetets första blomstringstid. Han var ansvarig för boktryckarkonstens införande i Sverige på 1480-talet. Under hans långa tid som ärkebiskop blev ofta Biskops-Arnö mötesplats för politiska överläggningar. Stormännens skilda fraktioner skulle om möjligt samordnas med kyrkans makt och kungens. Arnö passade allas syften väl och ärkebiskopen utvecklade stor diplomati.

När han avgått från sitt ämbete år 1515, valde han också att bosätta sig på Arnö. Han slutade dock inte med sin politiska och diplomatiska verksamhet och kan ha varit på väg att återinsättas efter fängslandet av hans efterträdare Gustav Trolle. Men efter slaget på Åsundens is brändes borgen på Arnö senvintern 1520 av friskaror, som tidigare slagits under Sten Sture den yngre varvid Jakob Ulvsson togs tillfånga. När han blev fri, bosatte han sig i kartusianerkostret i Mariefred. Han hade medverkat till att kartusianerna över huvud taget kom till Sverige. I detta kloster fick han sluta sina dagar. Han avled där 1521. Enligt Andreas Rhyzelius' biskopskrönika flyttades hans "redan förmultnade kropp" från Mariefreds kloster genom Johannes Magnus' försorg år 1526 till Uppsala domkyrka och fick en plats "mellan vårfrukoret och domkyrkans horologium".

Referenser

  • Den svenska historien. Del 2: Medeltid 1319-1520. Stockholm: Bonniers, 1966, s. 309
  • Nordisk familjebok (1910), band 12, s. 1199-1200
  • Andreas Rhyzelius, Episcoposcopia Sviogothica eller en Swea-Göthisk Sticht- och Biskops Chrönika, Linköping 1752
---Sidenote START---
Patriarkalkors
Sveriges ärkebiskopar

Företrädare | Efterträdare

Tord Pedersson | Gustav Trolle

Personliga verktyg
På andra språk