Jacob Georg Agardh
Från Rilpedia
Jacob Georg Agardh, född 8 december 1813 och död 17 januari 1901, professor i botanik och praktisk ekonomi vid Lunds universitet, bank- och försäkringsman.
Agardh var huvudmannen bakom anläggandet av Lunds universitets nuvarande botaniska trädgård.
J G Agardh var son - och efterträdare - till botanikprofessorn och sedermera biskopen i Karlstad Carl Adolph Agardh samt Margareta Charlotta Lindschough (1796 - 1868). Liksom fadern var Agardh junior inte minst en framstående kännare av alger. Han var också 1860 ordförande för den av fadern 30 år tidigare initierade Akademiska Föreningen.
Agardh blev 1826 student, 1832 filosofie magister, 1834 docent i botanik, 1836 demonstrator samt 1847 e.o. och var 1854-79 ordinarie professor i samma ämne.
Agardh fortsatte sin faders verksamhet främst genom sina algologiska arbeten: Algæ maris Mediterranei et Adriatici (1842), och framförallt genom sitt berömda verk Species, genera et ordines algarum (vol. I-III, 1848-1901), som utgör en systematiskt ordnad framställning av algernas stora och genom sin fysiologiska mångformighet intressanta och viktiga avdelning av kryptogamernas vidsträckta rike, men även genom ett verk över alla de kända naturliga växtfamiljerna, Theoria systematis naturalis plantarum (1858), försett med en inledning, som särskilt gavs ut på svenska under titeln Vextsystemets methodologie (1858). I detta särdeles omfattande arbete bestämde han visserligen växtgruppernas begränsning och inbördes släktskap till en stor del efter fröets utbildning och vidfästning, men det innehöll också beskrivningar som förberedde en framtida reform i avseende på växtfamiljernas gruppering och affinitet.
Bland övriga skrifter utmärker sig Agardhs Bidrag till florideernas systematik (1872), Till algernas systematik. Nya bidrag (Lunds universitets årsskrift 1872-90), Linnés lära om i naturen bestämda och bestående arter hos vexterne, efter Linnés skrifter framställd och med motsvarande Darwins åsikter jemförd (Bihang till Vetenskapsakademiens handlingar 1885), Species sargassorum Australiæ (Vetenskapsakademiens handlingar 1889) och Analecta algologica (1892-99).
Till kännedomen om växternas morfologi, anatomi och systematik lämnade Agardh värdefulla bidrag genom värdefulla undersökningar om havsalgers germination, sporidiernas rörelse hos de gröna algerna, laminariernas utvecklingssätt, gräsens blomster, växternas stipler, rotknölarna hos Potamogeton, om Pteris och Lupinus, monokotyledonernas stam, fanerogamernas ägg, cellmembranernas byggnad m.m. Såsom författare till ett populärt arbete, Naturkunnighetens första grunder (första upplagan 1848, sjätte upplagan 1870), sökte han främja naturstudiernas utveckling i våra skolor. Som universitetslärare förde han kraftigt fram den botaniska vetenskapen i vårt land och bildade en krets av lärjungar, som nitiskt arbeta i samma anda.
Agardh deltog även i offentliga uppdrag och bevistade såsom ombud för Lunds universitet och Lunds stad riksdagarna 1862-72. Han visade sig städse äga stor insikt i ekonomiska frågor. Agardh var även medlem av myntkonferensen mellan Sverige, Norge och Danmark 1872. Han var ledamot av Vetenskapsakademien (från 1849) och flera andra lärda samfund samt hedersledamot av flera utländska men även av Lantbruksakademien, Vetenskapssocieteten i Uppsala och Fysiografiska sällskapet i Lund, vars sekreterare han var 1858-80. Han erhöll 1886 Letterstedtska priset och 1897 Linnean Societys guldmedalj. Till Lunds botaniska museum skänkte han 1895 sitt herbarium, vars algologiska avdelning vid den tiden betraktades som den mest betydande i världen, samt 1897 sitt botaniska bibliotek. En byst till minne av Agardh är rest i Botaniska trädgården i Lund.
Agardh ligger begravd på Östra kyrkogården i Lund.
Auktorsnamnet J.Agardh kan användas för Jacob Georg Agardh i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken. (Wikipedia-artiklar som använder auktorsnamnet)
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Jakob Georg A., 1904–1926 (Not).
| Företrädare: Anton Niklas Sundberg |
Rektor för Lunds universitet 1862-1863 |
Efterträdare: Axel Nyblæus |
