Plankorsning
Från Rilpedia
 |
En eller flera användare anser att denna text bör infogas i Järnvägskorsning. (Diskussion) |
Plankorsning, korsning mellan trafikslag som väg eller järnväg i samma plan, i motsats till planskild korsning.
Innehåll |
Plankorsning med järnväg
Plankorsningar förekommer ofta när man talar om en korsning där bilväg och järnväg korsar varandra i samma plan. De är i allmänhet försedda med någon typ av vägskyddsanläggning för att förhindra vägtrafikanterna från att kosa järnvägen när ett tåg närmar sig.
I Sverige finns 8 500 sådana plankorsningar (då räknas inte Inlandsbanan och museijärnvägar, de ingår inte i Banverkets ansvar och statistik). Banverket planerar inom de närmaste tio åren halvera antalet och låta de som blir kvar vara säkrare genom att förses med helbommar, ljud- och ljussignaler med mera. Enligt förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner är en plankorsning "En korsning i samma plan mellan en väg och en sådan järnväg eller spårväg som är anlagd på en särskild banvall".
Bygge av plankorsning
Enligt Banverkets handbok BVH 701, får i Sverige nya plankorsningar bara byggas om det leder till bättre trafiksäkerhet, dvs ersätter en eller flera andra plankorsningar. För nybyggda järnvägar får inte plankorsningar byggas alls, utom vid måttliga tåghastigheter, vilket för nya järnvägar bara gäller godsbanor.
För befintliga plankorsningar finns i Sverige inget krav på att bygga om dem till planskilda. Det finns en beräkningsmetod för att räkna ut vilka skyddsanordningar som krävs. Man bygger om plankorsningar till planskilda beroende på hur mycket pengar som finns till det. I Sverige är regeln om största tåghastighet förbi plankorsningar: 140 km/h i plankorsningar utan bommar, 160 km/h med bommar, 200 km/h med bommar och hinderdetektor. I Tyskland är det 160 km/h med bommar och inte mer. För bilar gäller i Sverige högst 90 km/h med bommar och 70 utan.
I princip har svenska regler krävt planskild korsning vid nybygge, där järnväg och lite större väg korsat, sedan 1920-talet. Undantag var för Inlandsbanan norr om Östersund. Så en plankorsning mellan en riksväg och en järnväg visar att vägen gått likadant som före järnvägen byggdes, normalt sedan 1800-talet.
Att köra i plankorsningar
Viktigt vid plankorsningar är att inte köra över om det inte kan ske utan fara. Om plankorsningen har flera spår, kan det komma flera tåg nära inpå varandra, även från samma håll. Rött sken, fällda bommar, röd flagga eller annalkande tåg betyder stopp. Vitt sken betyder inte att det är klart att korsa spåret, utan det varnar för att det finns en plankorsning där.
Bommar vid plankorsningar är gjorda av trä. Om man skulle fastna mellan bommarna, så går det enkelt att köra rakt igenom dem. Tågen har absolut förkörsrätt och kan normalt inte stanna i tid på grund av sina mycket långa bromssträckor (nödbroms ungefär 600 m från 160 km/h).
Man får inte stanna i en plankorsning och före och i plankorsningar som saknar bommar eller trafikljus råder även omkörningsförbud. Tvåhjuliga fordon får dock köras om. Om signalen tänds när man är så nära att man inte kan bromsa på ett bra sätt, ska man fortsätta köra. Om man bromsar ändå och blir stående på spåret ska man alltid köra vidare genast, om det behövs genom bommarna. De är av trä och ger vika av en bil. Det finns i Sverige ett rättsfall, järnvägsolyckan i Nosaby, där en lastbilsförare hamnade mellan bommarna och klev ur lastbilen utan att köra vidare. Två personer på tåget dödades och han fick fängelse i 14 månader. I många andra länder hade straffet blivit hårdare än så.
Skyddsanordningar
Det finns olika typer av skyddsanordningar vid plankorsningar. Här är några av de vanligaste:
- Helbommar
- Halvbommar
- Ljus och ljud
- bara kryssmärken
- Hinderdetektor, en anordning som känner av bilar i plankorsning. Det hindrar bommar att fällas helt så bilen kan köra ut, samt ger stoppsignal till tåget. Det har bara inträffat en enda riktig olycka i Sverige där sådan funnits sedan runt 1990, och det var en bil som körde rakt in i de fällda bommarna alldeles framför tåget[1]
Vägmärken
Plankorsningar märks ut 150-250 meter före korsningen beroende på vad det är för plankorsning:
- Järnvägskorsning utan bommar
- Järnvägskorsning med bommar
- Korsning med spårväg
Vid själva plankorsningen används kryssmärken, alltså ett vägmärke i form av ett Andreaskors. Sådana används över hela Europa, även om färgsättningen varierer. Även utanför Europa används sådana kryssmärken fastän med annorlunda utseende.
Om korsningen ligger på en avtagsväg markeras detta med en tilläggstavla med pil under varningsmärket.
Det råder parkeringsförbud 30 meter före och efter en plankorsning i Sverige.
Signaler
Varningssignalerna vid plankorsningar är utformade med tre lyktor i en V-formation. De båda övre lyktorna är röda och blinkar för att visa "stopp". Den undre lyktan är vit och blinkar när det är tillåtet att passera korsningen.
Signalerna är uppsatta på båda sidor av vägen, men den vänstra saknar den vita lyktan. Om plankorsningen är försedd med bommar sitter det även en röd lykta på den högra bommen.
Signalerna vid plankorsningar gäller samtliga trafikanter, inklusive cyklister och fotgängare. Se även optiska signaler vid järnvägar.
 |
Blinkande rött ljus betyder alltid stopp. Man får inte passera korsningen, även om bommarna inte är fällda. Om farten är så hög att man riskerar att bli stående på korsningen skall man dock fortsätta. (Om man blir inlåst mellan bommarna skall man omedelbart köra rakt fram genom bommen.) |
 |
Blinkande vitt ljus betyder indirekt att korsningen får passeras. Det är inte detsamma som grönt, utan betyder att man måste hålla uppmärksamhet på spåret. Anledningen är att järnvägsfordon i vissa fall kan komma trots blinkande vitt sken. Normalt har de isåfall en maxfart på 20 km/h (Stoppsträcka för tågen ca 20 m).
Den vita signalen blinkar långsammare än det röda växelljuset för stopp. |
 |
Vissa järnvägsövergångar har en äldre signaltyp. Denna signaltyp har ett rött blinkande ljus med en enda lampa. När man får köra slocknar denna, och något vitt sken finns inte. Rött blinkande ljus betyder alltid stopp. När denna slocknar gäller samma regler som när den normala typen blinkar vitt. |
På mindre s k ägovägar kan det förekomma att det finns en lykta vid korsningen, som slocknar när ett tåg närmar sig. Signalen är försedd med en skylt med texten "Passera ej spåret då lampan är släckt". Detta är en mycket gammal signaltyp, som inte tillåts på allmänna vägar längre.
Plankorsningar med europavägar i Sverige
Korsning i plan mellan vägar
Plankorsningar är också ett begrepp som används när två vägar korsar varandra i samma plan. Detta är den absolut vanligaste formen av korsningar när två vägar möter varandra. Det är också den form av korsningar som både är enklast och billigast att bygga för två vägar som korsar varandra eller ansluter till varandra.
På vägar med mycket trafik är plankorsningar oftast försedda med trafiksignaler, annars skapas köer på de vägar som har väjningsplikt. De har dock nackdelen att de kan bli mer trafikfarliga på vägar med höga hastigheter, och särskilt högtrafikerade vägar. I Sverige tillåts max 70 km/h förbi trafiksignaler, vilket många dock tar med en nypa salt på huvudvägar. Därför eftersträvar man ofta att ta bort plankorsningar på större och mer trafikerade vägar. På motorväg och motortrafikled finns aldrig plankorsningar utan bara planskilda korsningar.
Många traditionella vägkorsningar har också byggts om till cirkulationsplatser (rondeller). Dessa är trafiksäkrare mot personskador eftersom hastigheterna är låga på grund av skarp sväng. Däremot är mindre krockar med plåtskador vanliga där.
Externa länkar/referenser
- ↑ http://banportalen.banverket.se/BANPORTALEN/upload/1637/Kartlaggning_av_plankorsningar_2006.pdf Kartläggning av plankorsningar, kap 9.4
