Från Rilpedia

En trafiksignal är en ljus- eller ljudsignal som reglerar trafik. Signalens olika lägen talar om för trafikanter hur de ska bete sig i trafiken.

Trafiksignaler i EU, EES och Schweiz följer en gemensam standard enligt den s k Genèvekonventionen från 1980, dock förekommer vissa lokala variationer i och med att konventionen ännu inte införts fullt ut i alla berörda länder. Här följer en beskrivning av förhållandena i Sverige.

Innehåll 1 Standardsignaler 2 Cykelsignaler 3 Gångsignaler 4 Körfältssignaler 5 Signaler vid plankorsning med järnväg 6 Specialsignal 7 Speciell varningssignal 8 Kollektivtrafiksignaler 9 Styrning av trafiksignaler 10 Historia 10.1 Tillverkare av trafikljus 10.2 Trafikljus i Östtyskland 10.3 Violett ljus 11 Högersvängar mot rött ljus 12 Sånger om trafikljus

Standardsignaler

För bilar och tung trafik gäller normalt standardsignalerna. Dessa visas här nedan. Den signalväxling som visas nedan sker i fyra steg, vilket är det vanligaste förhållandet i Europa. I vissa länder finns istället signalväxling i tre steg. I dessa länder saknas steget röd-gult, och signalen går direkt från rött till grönt. Samtliga trafiksignaler i Sverige följer den vanliga europeiska standarden i fyra steg.

	Rött betyder alltid stopp. Att köra mot rött ljus kan betyda att körkort dras in.
	Rött och gult betyder att det är på väg att bli grönt. Denna signal betyder att trafikanterna ska göra sig beredda att köra.
	Grönt betyder kör. Är det grönt ljus med en fylld cirkel, innebär detta att man vid sväng kan möta andra trafikanter som också har grönt ljus. Något förenklat har den svängande alltid väjningsplikt i detta läge. Är det däremot en grön pil i trafiksignalen så garanterar denna att det är rött för korsande trafik. Man ska dock se upp med att vissa kan bryta mot reglerna. Observera att gående har rätt att fortsätta gå, om det var grönt för dem när de gick ut på körbanan.
	Gult betyder att det är på väg att bli rött. Är det gult ljus skall man som grundregel stanna. Om det inte är möjligt att stanna på ett säkert sätt på grund av för hög fart eller att det blir gult när man har kommit för långt ska man köra istället. Tidigare gällde att en kombination av grönt och gult innebär en förvarning om att det strax ska växlas till rött. Detta ändrades i september 1999 till dagens system i enlighet med 1980 års Genève-överenskommelse.
	Blinkande gult betyder att trafiksignalerna inte är i funktion. Detta innebär att trafikanterna måste vidta extra försiktighet. Trafikreglerna i korsningen är då samma som om trafiksignaler hade saknats helt. Om det finns ett vägmärke (Väjningsplikt eller Stopp) i korsningen så gäller detta. Saknas vägmärken helt gäller högerregeln, normala regler vid övergångsställen och cykelöverfarter samt skyldighet att lämna fri väg för spårvagn.

Cykelsignaler

Cyklister som befinner sig på vanlig väg är också skyldiga att följa de normala trafiksignalerna. Ibland förekommer dock att cykelvägar korsar en normal väg. I dessa situationer finns speciella trafiksignaler just för cyklar och vissa mopeder. De så kallade cykelsignalerna är lite mindre än de normala trafiksignalerna och kännetecknas dessutom av en blå symbol upptill med en cykel. För cykelsignaler gäller samma regler som för övriga trafiksignaler.

	Rött betyder alltid stopp.
	Röd-gult betyder att det är på väg att bli grönt.
	Grönt betyder cykla.
	Gult betyder motsvarande som för biltrafik. För cyklar innebär detta i praktiken alltid stopp. Cyklar framförs med låg hastighet och hinner i regel inte över korsningen innan det blir grönt för korsande trafik. Detta är en av de väsentliga förändringarna i 1999 års nya signalväxling.

Gångsignaler

Fotgängare som ska gå över en gata eller väg med trafiksignaler måste utgå från speciella signaler för gående. Dessa är enklare än övriga trafiksignaler.

	Rött betyder stopp.
	Grönt betyder gå. Den gröna signalen kan ibland blinka några gånger före växling till röd signal.

Dessa två signaler är de används i de flesta länder. Gula signaler, och dubbla röda förekommer t.ex. i Tyskland.

Designen på figurerna varierar en aning mellan länder. En lite större avvikelse i design har man i östra Tyskland, härstammande från DDR. Figurerna kallas Ampelmann. I t.ex. Turkiet förekommer animerade gröna figurer. I USA och Kanada har man istället en hand för stopp och en figur för gå, eller i äldre signaler texterna "DON'T WALK" och "WALK".

Körfältssignaler

Körfältssignaler förekommer enbart på större vägar och främst på motorvägar med tät trafik. Signalerna upplyser om vilka körfält som är upplåtna för trafik och vilka som kan vara avstängda. De upplyser också om eventuella byten av körfält. I normala situationer är oftast dessa signaler släckta. När dessa är påslagna betyder det oftast en förändring i trafiken på vägen.

	Rött kryss betyder att körfältet är avstängt. Körning i detta fält är inte tillåtet.
	Gul pil åt höger betyder att man måste välja det högra körfältet.
	Gul pil åt vänster betyder att man måste välja det vänstra körfältet.
	Gula pilar åt vänster och höger betyder att man måste välja antingen det vänstra eller högra körfältet.
	Grön pil som pekar nedåt betyder att körfältet är öppet för trafiken (de senaste åren har pilen ersatts av en rekommenderad hastighetsangivelse).

Signaler vid plankorsning med järnväg

Vid en plankorsning med järnväg sitter det speciella signaler som blinkar med rött sken vid stopp. Dessa signaler gäller samtliga trafikanter, inklusive cyklister och fotgängare. Se även optiska signaler vid järnvägar.

	Blinkande rött ljus betyder alltid stopp. Man får inte passera korsningen, även om bommarna inte är fällda. Om farten är så hög att man riskerar att bli stående på korsningen skall man dock fortsätta. (Om man blir inlåst mellan bommarna skall man omedelbart köra rakt fram genom bommen.)
	Blinkande vitt ljus betyder indirekt att korsningen får passeras. Det är inte detsamma som grönt, utan betyder att man måste hålla uppmärksamhet på spåret. Anledningen är att järnvägsfordon i vissa fall kan komma trots blinkande vitt sken. Den vita signalen blinkar långsammare än det röda växelljuset för stopp.
	Vissa järnvägsövergångar har en äldre signaltyp. Denna signaltyp har ett rött blinkande ljus med enbart en enda lampa. När man får köra slocknar denna, och något vitt sken finns inte. Rött blinkande ljus betyder alltid stopp. När denna slocknar gäller samma regler som när den normala typen blinkar vitt.

Specialsignal

Vid vissa platser kan det finnas andra skäl än väg- eller järnvägskorsningar till att trafiken måste stanna. Exempel på sådana platser är öppningsbara broar, utfarter för utryckningsfordon och flygfält. För funktioner av detta slag finns en speciell typ av signal som växelvis blinkar rött.

Blinkande rött ljus betyder alltid stopp.

Speciell varningssignal

Vissa vägmärken kan ibland kräva speciell uppmärksamhet. För att markera detta förses sådana vägmärken ibland med två gula blinkande signaler.

Blinkande gult ljus betyder varning och kräver speciell uppmärksamhet.

Kollektivtrafiksignaler

I vissa städer finns särskilda kollektivtrafiksignaler. Dessa signaler är avsedda för fordon i linjetrafik (bussar) samt spårvagnar. Övriga fordon ska inte köra efter dessa signaler.

	S betyder stopp.
	S och vågrätt streck betyder att växling till "kör" är förestående.
	Lodrätt streck eller pil betyder kör.
	Vågrätt streck med fast sken betyder motsvarande som fast gult sken. Blinkande vågrätt streck kan förekomma och innebär, att bussens (spårvagnens) färdväg genom korsningen inte är fullständigt reglerad av trafiksignaler från alla andra tänkbara riktningar. Med andra ord skall föraren vara uppmärksam på att korsande trafik kan förekomma. Den sistnämnda signalbilden förekommer inte i korsningar där övriga trafiksignaler visar blinkande gult sken - kollektivtrafiksignalerna är då i stället släckta.

Styrning av trafiksignaler

Från att i början ha varit handmanövrerade, kom trafiksignalerna med tiden att styras automatiskt. Den enklaste baseras på ett fast tidsschema oberoende av trafiken. Nästa steg är direkt styrning av trafiken, bilar eller gående. Gående måste ge sig tillkänna genom att trycka på en knapp eller styrplatta. Bilar och cyklar registreras genom givare i asfalten, som fungerar enligt principen elektromagnetisk induktion, dvs. de känner av om ett metallföremål passerar över dem, eller via fotoceller som är ljuskänsliga och reagerar på bilarnas strålkastare.

Fordonsstyrningen kan vara mer eller mindre avancerad, den enklaste är en styrning av den enskilda trafiksignalen medan mer komplicerade system tar in fordonsimpulser för ett helt gatunät till en central dator. I det senare fallet styrs signalerna av olika datorprogram som kan optimera trafiken i nätet så att t.ex. tidsförbrukning för fordon i nätet eller avgasutsläpp och buller minimeras. Längs genomfartsleder är trafikljusen ibland koordinerade i en grön våg - ett fordon som körs med vägens största tillåtna hastighet kan då åka längs hela vägen utan stopp.

Historia

Den 10 december 1868 installerades det första trafikljuset i världen utanför det brittiska parlamentet i London i Storbritannien. Det var en gaslykta med rött glas åt två håll och grönt åt två. Lyktan roterades av en polisman.

År 1912 satte polismannen Lester Wire i Salt Lake City i delstaten Utah i USA upp det första röd-gröna elektriska trafikljuset i världen.

Den 5 augusti 1914 blev Cleveland i delstaten Ohio i USA den första orten i världen med elektriska trafikljus med rött och grönt samt varningssignal. Trafikljuset var placerat i gatukorsningen mellan Euclid Avenue och East 105th Street. De första trafikljusen med röd, grön och gul färg sattes också upp i USA, 1920 i New York och Detroit.

I Wolverhampton i Storbritannien utvecklades Storbritanniens första automatiska trafikljus på prov 1927.

Under senare år har trafiksignaler med glödlampor i stor utsträckning bytts ut mot signaler med lysdioder. Anledningarna till detta är längre livslängd, lägre strömförbrukning och bättre synbarhet.

Tillverkare av trafikljus

• AGA, Uppköpt av LM Ericsson 1967
• Ericsson Signal System
• Fiskars, (Repr Telub) Uppköpt av Ericsson 1987
• EB Trafic, köpte Ericssons Signaldiv 1989
• Peek Traffic, köpte EB Traffic Signals 1992
• Meag-ETS köpt upp av Peek Traffic 2001
• Swarco, köpte Peek Traffic Scandinavien 2004
• TTS, Technical Traffic Solution, Danmark
• Siemens, Tyskland
• McCain, USA
• Econolite, USA
• Peek Traffic, Holland/England

Trafikljus i Östtyskland

1961 skapade Karl Peglau symbolen Ampelmann som röd och grön gubbe i dåvarande Östtyskland av Karl Peglau. Symbolen var tänkt att vara ett säkrare trafikljus för gångtrafikanterna. Även många synskadade skulle tydligt kunna se om det var grön eller röd "gubbe". Symbolen försågs även med en hatt för att bli mer populär. Ampelmann används fortfarande i östra Tyskland. För att öka jämställdheten introducerades 2004 den kvinnliga motsvarigheten Ampelfrau i den tyska staden Zwickau.

Violett ljus

I Sverige gjordes försök med små violetta signaler parvis anordnade horisontellt och vertikalt i anslutning till de vanliga signalerna. Det blev inte någon succé, och försöket avbröts.

Högersvängar mot rött ljus

I vissa länder förekommer trafiksignaler där det är tillåtet att svänga höger mot rött ljus. I europeiska länder som har detta visas det då med en målad grön pil invid signalen. Den svängande trafikanten har då i regel väjningsplikt mot övrig trafik. Principen har funnits i främst Östeuropa i länder som tillhörde östblocket. Bland annat fanns det i DDR. Efter att Tyskland återförenats har principen även införts i fd Västtyskland. Andra fd östeuropeiska länder har istället avskaffat principen. Det förekommer inte i Sverige.

I USA finns motsvarande princip i vissa delstater och visas istället med en skylt med texten Turn right on red.

Sånger om trafikljus

• Gåfyren
• Röda gubben och gröna gubben