Immateriell egendom
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
 |
Det har föreslagits att denna artikel bör slås ihop med Immaterialrätt. (Diskutera) |
Immateriell egendom kallas så kallade intellektuella verk av verkshöjd, som utgör en förmögenhetstillgång hos en fysisk eller juridisk person.
Ett intellektuellt verk kan vara till exempel:
- ett varumärke
- en uppfinning
- en idé
- en databas av kunduppgifter
- ett stycke musik
- en lärobok
Internationellt
Diskussioner om rätt till immateriell egendom började redan i slutet på 1800-talet, då några tilltänkta utställare på Världsutställningen i Wien 1873 vägrade att delta, därför att de var rädda för idéstöld. Diskussionerna ledde fram till Bernkonventionen 1886 angående skydd av litterära och konstnärliga verk. För förvaltningen av konventionen upprättades ett mindre kontor i Bern. Det var vid denna tid som Johannes Brahms skrev sin tredje symfoni, Robert Louis Stevenson skrev Skattkammarön och John och Emily Roebling lade sista handen vid konstruktionen av Brooklynbron i New York.
1883 ingicks Pariskonventionen angående skydd av industriell egendom, och ett mindre kontor inrättades i Paris för att förvalta konventionen.
1893 slog man ihop Pariskontoret med Bernkontoret och bildade Bureaux internationaux réunis pour la protection de la proprieté intellectuelle, BIRPI, med säte i Bern. Detta kontor flyttades till Genève 1960.
1970 ändrade BIRPI namnet till Organisation mondiale de la proprieté intellectuelle, OMPI. (På engelska World Intellectual Property Organization, WIPO.)
Sedan 1974 ingår OMPI/WIPO som fackorgan i Förenta Nationerna, FN. Man har ett nära samarbete med Världshandelsorganisationen, World Trade Organization, (WTO).
Till och med 2006 har 183 länder anslutit sig till OMPI/WIPO. Dessutom ingår 75 observatörer från icke-medlemsländer och vissa fristående organisationer med intresse i hithörande frågor. Observatörer har yttrande- och förslagsrätt, men saknar rösträtt.
Sverige representeras av:
- Patent- och registreringsverket som kompetent myndighet inom området industriell egendom.
- Justitiedepartementet som kompetent myndighet inom området upphovsrättsfrågor.
OMPI/WIPO är 2006 huvudman för 23 fördrag och internationella överenskommelser. Bland dessa kan nämnas:
- WIPO-konventionen
- Bernkonventionen (skydd av litterära och konstnärliga verk)
- Pariskonventionen (skydd av industriell egendom)
- Romkonventionen (skydd för artister och producenter av ljudinspelningar 'fonogram')
- Konventionen om skydd av fonogramproducenter mot otillåten kopiering av fonogram
- Nairobifördraget angående skydd av symbolen för Olympiska spelen
- Madridöverenskommelsen angående repressalier mot falsk varubeteckning på gods och falsk innehållsdeklaration
- Fördraget om varumärken Trade Law Treaty, TLT
- Brysselkonventionen angående satellitdistribution av signaler med programinnehåll.
- WIPO Copyright Treaty, WCT
- WIPO Performance and Phonograms Treaty, WPPT. Antaget 2002.
- Patent Law Treaty, PLT. Antogs 2000, träder i kraft 2005.
En 2006 högaktuell fråga under diskussion är rätten till domännamn på Internet och stävjandet av okynnesregistrering av domännamn, inte för att använda namnet, utan enbart i avsikt att senare dyrt sälja rätten till någon som skulle kunna ha bruk för just det namnet.
Externa länkar
Huvudsida för OMPI/WIPO Kan visas på FN:s alla officiella språk, (ej svenska).
