Honung
Från Rilpedia
Honung är enligt Livsmedelsverket (SLVSFS 2003-10), något förenklat, den produkt som bin framställer av pollen och nektar, alternativt sekret från levande växtdelar, eller utsöndringar från växtsugande insekter, t ex bladlöss (Aphididae). För att en produkt skall få kallas honung får inget ha tillförts eller borttagits. Honung är ett fermenterat livsmedel, det finns värdefulla mjölksyrebakterier i den.
Det finns tre kvaliteter på honung:
- Jungfruhonungen är kvar i vaxkakans celler och rinner självmant ut, när täckvaxet avlägsnas.
- Färskhonung är den nyligen utvunna honungen, med slungning och silning.
- Kanderad honung. Sockret har kristalliserats, och honungens konsistens avgör kvaliteten. Smaken är mycket god, men de finaste aromerna är borta.
Honungens sammansättning, färg, smak och arom varierar beroende på dragkällan, det vill säga var bina hämtat råmaterialet. Den honung som saluförs i affärer är oftast en blandad produkt som har samma höga standard, oavsett goda eller dåliga skördar för biodlingen.
Sorthonung är motsatsen till den blandade, fullsäsongshonungen, den är tagen under blomtiden för en enskild växt, exempel på sådan honung är ljunghonung, akaciahonung, lindhonung och manuka honung (från busken manuka som endast växer på Nya Zeeland).
Bladhonung är en kategori sorthonung, där någon växtsugare och någon världväxt, tillsammans med biet, har bidragit till slutresultatet. Alla kombinationer av världväxt och växtsugare är inte bra för biet att skapa honung av. Granbladlöss som parasiterar på gran, ger upphov till ett drag från bina, slutresultatet kallar biodlaren cementhonung.
Smaksatt honung har en iblandning av t ex kakao eller apelsinessans. Blandningen tillverkas ofta med en honung av neutral smak, t ex en från klöver eller raps.
All honung är i färskt tillstånd rinnande och bärnstensfärgad. Kristalliserad blir den mer eller mindre fast och färgen varierar från vitt via gula nyanser till brunt eller gråsvart.
Till största delen består honung av en blandning av frukt- och druvsocker (ca 70 %), vatten (18 - 20 %) samt högre sockerarter, främst rörsocker (ca 4 %). Om halten fruktsocker är hög, på bekostnad av halten druvsocker, förblir honungen flytande och kristallerar inte. Enzymerna som kommer från bina är fortfarande verksamma. Enzymet Invertas (E1103) bryter ner rörsockret till fruktsocker och druvsocker. Om honungen kommit i burk syns detta som ett rimfrost-mönster av druvsocker på burkens insida, ett tecken på hög kvalitet. Totalt har man hittat över 200 olika ämnen i honung, de flesta dock i små mängder.
Honung används vanligen som sötningsmedel i te, som pålägg på bröd och inom matlagning: varmrätter, grillning, glass, konfekt.
Honung förekommer också i en del kroppsvårdsprodukter.
Honung är en nödvändig ingrediens för bryggning av mjöd.
Tre dominerande raser av honungsbin (gula italienska, krainer och nordiska bin) används i Sverige. Utöver dessa finns det en vanlig korsning som kallas Buckfast.
Honungsutvinning
Efter att man tagit honungen från bina slungar (centrifugerar) man ut honungen ur kakorna. Det går också att krossa kakorna och pressa ut honungen. Därefter sker grovsilning och finsilning för att få bort vaxpartiklar. Efter något dygn sker en skumning av ytan då man tar bort ytterst små vaxpartiklar som flutit upp.
Beroende på honungens sammansättning kommer den antingen att kristallieras eller förbli flytande. Honung som förblir flytande kan tappas direkt på burk
För honung som inte kan förbli flytande behöver man röra honungen på ett eller annat vis för att konsistensen ska bli fin. Genom detta styr man kristallisationsprocessen så att kristallerna inte blir för grova.
Honung i litteraturen
Honung förekommer bland annat i berättelserna om Nalle Puh, vars favoritmat är just honung, och i serierna som Bamse, vars farmor kokar en särskild honung, dunderhonung, som gör honom väldigt stark.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Honung
