Havtorn
Från Rilpedia
| ?Havtorn | |
|---|---|
.JPG) |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Rosales |
| Familj: | Havtornsväxter Elaeagnaceae |
| Släkte: | Havtornssläktet Hippophaë |
| Art: | Havtorn H. rhamnoides |
|
|
|
| §Hippophaë rhamnoides Auktor: L., 1753 |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Havtorn (Hippophaë rhamnoides) är en art i familjen havtornsväxter. Arten har det klart största utbredningsområdet i släktet. Det sträcker sig från Atlantens europeiska kuster över Eurasien till nordvästra Kina. I västra Europa är den i stort sett begränsad till havskusterna, där salt som stänker in från havet gör jorden salt, vilket i sin tur gör att andra växter inte kan klara sig lika bra och därför inte kan konkurrera ut havtornen. Men i Centralasien finns den också i halvöknar, där andra växter har svårt att klara bristen på vatten. I centrala Europa och Asien förekommer den också i subalpina miljöer, ovanför trädgränsen.
Havtorn är normalt en låg buske som växer i ett tätt bestånd över en stor yta men kan när den får extra goda förutsättningar bli ett litet träd. Varje buske blir normalt 30-50 år gammal. Den behöver ovanligt mycket ljus och kan inte konkurrera med andra buskar och träd där den blir skuggad.
Havtornens grenar har hög densitet, är hårda och har tätt med tornar. Bladen är blekt och silvrigt gröna och lansettlika, tre–åtta centimeter långa och mindre än sju millimeter breda. Växten är tvåbyggare, det vill säga att en enskild växt är antingen av hankön eller av honkön. Blomknopparna är runda och trubbiga och har en fåra runt om i längsriktningen. Knoppfjällen är kupiga. Hanbuskar har brunaktiga blommor vars pollen sprids med vinden. På honbuskar är två knoppfjäll synliga, på hanbuskar tre eller fyra. På knoppfjällen finns stora bruna, glänsande och sköldformade hårfjäll. Hårfjällen finns också på färska stamdelar och på bladens undersidor. På bladens översida finns grå stjärnhår. Dessa finns också på undersidan av gamla blad.
Barken är först rödbrun och blir med tiden grå. Den spricker upp i stammens längsriktning och faller av i remsor.
Rotsystemet består av en central rot som når ungefär en meter ned i marken. Det finns också upp till tio meter långa kryprötter som växer strax under markytan. På dessa bildas skott som växer ut till nya buskar. I rotsystemet finns också knölar där havtornet samarbetar med en mikroskopisk organism som bland annat bildar ett näringsämne som busken har nytta av.
Honplantorna producerar orangefärgade bär med en diameter av sex–nio millimeter, som är mjuka och saftiga och rika på C-vitamin (120 milligram C-vitamin per 100 gram bär, odlingsvärda sorter innehåller 300–1 300 milligram C-vitamin per 100 gram bär). En del sorter innehåller också mycket A-vitamin och E-vitamin. Av bären kan man bland annat göra saft. Havtorn är förmodligen det av alla jordens bär som innehåller flest vitaminer i stor mängd.
Underarter
Arten är mycket mångformig och ett flertal underarter accepteras. Variationen är dock inte fullt utredd och förändringar i taxonomin kan komma att ske.
- subsp. rhamnoides - har krokiga grenar, relativt breda, strödda blad med och silver- eller kopparfärgade fjäll. Frukterna är cylindriska (norra och nordvästra Europa).
- subsp. fluviatilis-- - har smalare blad än subsp. rhamnoides (Alperna).
- subsp. carpatica - har raka grenar och runda frukter (Karpaterna och sydöstra Tyskland).
- subsp. turkestanica - har silveraktiga grenar och gott om skott som slutar i en tagg (Centralasien, Afghanistan, Indien och Kashmir).
- subsp. sinensis - har grå eller brunaktiga grenar och motsatta blad (Kina).
- subsp. wolongensis - har grå eller brunaktiga grenar. Bladen sitter och har vågiga kanter och saknar vanligen rostfärgade hår. Knopparna sitter i kransar (Kina: Sichuan).
- subsp. yunnanensis - har grå eller brunaktiga grenar och strödda blad med smutsgrå undersida, rostfärgade fjäll och raka bladkanter. Knopparna sitter i spiral (södra Kina).
- subsp. mongolica - har grå eller brunaktiga grenar och strödda blad med silverfärgad undersida, endast få rostfärgade, stjärnhår och raka bladkanter. Knopparna sitter i spiral (östra Ryssland, Mongoliet och Tibet).
Referens
- Torsten Lagerberg, Vilda växter i Norden, band III, 1125-1131, Natur och Kultur, 1948
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Havtorn
