Från Rilpedia

Henrik Wilhelm Bredberg, född 15 april 1819 i Stockholm, död 10 december 1877 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och konsultativt statsråd.

Bredberg blev student i Uppsala 1837, tog juris kandidatexamen 1843, tjänstgjorde sedan dels i juridiska ämbetsverk, dels som amanuens i Konstakademien (1844-48), som Överintendentsämbetets sekreterare (1846-58) och såsom sekreterare och kamrerare vid kommittén för uppbyggandet av Nationalmuseum (1846-50). År 1852 var han adjungerad ledamot i Svea hovrätt och befordrades samma år till kopist i justitierevisionsexpeditionen. År 1856 blev han expeditionschef i finansdepartementet. År 1860 utnämndes han till konsultativt statsråd.

En länge svävande och på diplomatisk väg ofta behandlad fråga, huruvida någon del av den statsskuld, som Sverige på 1700-talet åsamkade sig i Nederländerna, återstod att betala, fick genom Bredbergs utredning sin lösning. Vid alla riksdagarna under sin statsrådstid hade han, jämlikt 46 § i riksdagsordningen, kungens förordnande att ombesörja de meddelanden, vilka riksdagens utskott ägde att begära av ämbetsmän eller allmänna verk. Alla Karl XV:s trontal lär ha varit författade eller bearbetade av honom. Även för officiösa tidningsuppsatser anlitade regeringen ofta hans skickliga hand. År 1874 utnämndes han till president i kammarrätten. Samma och nästföljande år deltog han såsom ordförande i den s. k. löneregleringskommitténs arbeten beträffande hovrätterna och Kammarkollegium. År 1875 blev han ordförande i direktionen för civilstatens pensionsinrättning och 1876 ordförande i direktionen över Seminarium för bildande av lärarinnor (föregångare till Högre lärarinneseminariet) samt ledamot i Nya elementarskolans direktion (båda i Stockholm). Särskilt i sina yngre år framträdde Bredberg även som författare i bunden stil.

Referenser

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Henrik Bredberg, 1904–1926 ^(Not).