Henning Mankell
Från Rilpedia
- För tonsättaren Henning Mankell, se Henning Mankell (tonsättare).
Henning Georg Mankell (efternamnet uttalas med betoning på första stavelsen), född 3 februari 1948, är en svensk författare och teaterman. Mankell är mest känd för sina deckarromaner med kriminalkommissarie Kurt Wallander i huvudrollen.
Innehåll |
Biografi
Henning Mankell föddes i Stockholm som son till Ivar Henningsson Mankell och Ingrid Birgitta Mankell (född Bergström). Hans farfar var tonsättaren Henning Mankell. Mankells föräldrar ingick skilsmässa då han var ett år gammal och Mankell växte upp tillsammans med sin far och en äldre syster, först i Sveg i Härjedalen där hans far arbetade som domare och därefter i Borås i Västergötland. Hans mor begick självmord när Mankell var i tjugoårsåldern.
Mankell hade redan som ung en ambition att bli författare, men han hade också ett intresse för teater, studerade till skådespelare vid Skara Skolscen. Han gjorde sin första professionella teateruppsättning 1969 och var i början av 70-talet med om att starta upp en ny länsteater i Dalarna. Mankell var i ungdomen politiskt engagerad i den vänsterradikala 68-rörelsen och deltog bland annat i protesterna mot Vietnamkriget, Portugals kolonialkrig i Afrika och mot apartheidregimen i Sydafrika.[1] Han var också engagerad i föreningen Folket i Bild/Kulturfront.[1] Efter att han träffade en norsk kvinna flyttade han till Norge där han levde och verkade under större delen av 1970-talet. Under sin tid i Norge kom Mankell i kontakt med det maoistiska Arbeidernes Kommunistparti (m-l) och deltog aktivt i dess verksamhet, dock utan att vara partimedlem.[1]
Sedan många år är Mankell bosatt växelvis i Ystad, Särö och i Maputo, Moçambique, där han är chef för teatern Teatro Avenida.
Privat
Familj
Mankell ingick sitt fjärde äktenskap 1998 då han gifte sig med Eva Bergman, dotter till filmregissören Ingmar Bergman. Han har fyra söner från tidigare äktenskap och förhållanden.
Välgörenhet
2007 skänkte Mankell och hans fru Eva Bergman 15 miljoner kronor till SOS-barnbyar för att bygga en by i Chimoio i västra Mocambique.[2]
Bibliografi
- 1973 - Bergsprängaren
- 1974 - Sandmålaren
- 1977 - Vettvillingen
- 1978 - Sion Vises Samurajer
- 1979 - Fångvårdskolonin som försvann
- 1980 - Dödsbrickan
- 1981 - En Seglares Död
- 1982 - Daisy Sisters
- 1984 - Sagan om Isidor
- 1990 - Leopardens öga
- 1990 - Hunden som sprang mot en stjärna (barnbok, första boken om Joel)
- 1991 - Mördare utan ansikte
- 1991 - Skuggorna växer i skymningen, den andra berättelsen om Joel
- 1992 - Hundarna i Riga
- 1992 - Katten som älskade regn, illustrationer av Frantisek Simak, barnbok
- 1993 - Den vita lejoninnan
- 1994 - Mannen som log
- 1995 - Comédia infantil (filmatiserades, se vidare Comédia infantil (film))
- 1995 - Villospår
- 1995 - Eldens hemlighet
- 1996 - Den femte kvinnan
- 1996 - Pojken som sov med snö i sin säng, den tredje berättelsen om Joel
- 1997 - Steget efter (filmatiserades 2005 se vidare Steget efter (film))
- 1998 - Brandvägg (filmatiserades 2006 se vidare Brandvägg (film))
- 1998 - Resan till världens ände, den fjärde och avslutande delen av berättelsen om Joel
- 1999 - Pyramiden
- 1999 - I sand och i lera
- 2000 - Danslärarens återkomst (filmatiserades 2003 TV-serie)
- 2000 - Labyrinten
- 2000 - Vindens son
- 2000 - Berättelse på tidens strand
- 2001 - Tea-bag
- 2001 - Eldens gåta
- 2002 - Innan frosten
- 2003 - Jag dör, men minnet lever (biografi)
- 2004 - Djup (roman)
- 2005 - Kennedys hjärna
- 2005 - Eldens vrede
- 2006 - Italienska skor
- 2008 - Kinesen
- 2009 - Den orolige mannen
Filmer och TV-serier baserade på Mankells verk
Rolf Lassgård som Kurt Wallander
Lennart Jähkel som Kurt Wallander
Krister Henriksson som Kurt Wallander
Jonas Karlsson som Stefan Lindman
Pjäser
- Från valp till diktare
- Grävskopan
- Påläggskalven
- Antiloperna
- Att storma himlen
- Berättelser på tidens strand
- Den samvetslöse mördaren Hasse Karlsson
- En gammal man som dansar
- Hårbandet
- Innan gryningen
- Kakelugnen på myren
- Lampedusa
- Mannen som byggde kojor
- Mörkertid
- Och sanden ropar
- Svarte Petter
- Teabag
- Älskade syster (Om Elise Ottesen-Jensen)
- Apelsinträdet
Priser och utmärkelser
- 1991 - Nils Holgersson-plaketten för Hunden som sprang mot en stjärna)
- 1991 - Bästa svenska kriminalroman för Mördare utan ansikte
- 1992 - Glasnyckeln för Mördare utan ansikte
- 1993 - Deutscher Jugendliteraturpreis för Hunden som sprang mot en stjärna
- 1995 - Bästa svenska kriminalroman för Villospår
- 1996 - ABF:s litteraturpris
- 1996 - Astrid Lindgren-priset för barnboken Joel i Norrland och Sofia i Moçambique
- 1996 - BMF-plaketten
- 1996 - Expressens Heffaklump
- 1996 - Sveriges Radios Romanpris för Comédia infantil
- 1997 - SKTF:s pris Årets författare
- 1998 - Augustpriset (barn- och ungdomskategorin) för Resan till världens ände
- 2000 - Eldh-Ekblads fredspris
- 2001 - Bokjuryn (kategori 14-19 år)
- 2001 - Gold Dagger (Crime Writers' Association) för Sidetracked (Villospår)
- 2006 - Medaljen Litteris et Artibus
Referenser
- ↑ 1,0 1,1 1,2 Augustsson, Lars Åke; Hansén, Stig (2001). De svenska maoisterna. Göteborg: Lindelöw, 162. ISBN 91-88144-48-8.
- ↑ "Henning Mankell skänker 15 miljoner kronor till en ny barnby" SOS-barnbyars hemsida. Läst den 28 maj 2009.
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Henning Mankell
- Henning Mankell, officiell webbplats
- Henning Mankell i Libris (auktoritetspost)
