Från Rilpedia

Ruinhögen av den bibliska staden Hazor i Israel upptogs 2005 i UNESCO:s världsarvslista.

Hazor ligger 16 km norr om Galileiska sjön. Höjden är den största och rikaste arkeologiska utgrävningsplatsen i Israel och utgör ett av de bästa exemplen i Levanten av väl utarbetade underjordiska vattenuppsamlingssystem från järnåldern, gjorda för att räcka till tätbefolkade samhällen. Spåren av konstruktion över årtusendena visar på förekomsten av centraliserad myndighet, fruktbart jordbruk och kontroll av viktiga handelsvägar.

Hazor hade ett strategiskt viktig läge vid den viktigaste internationella vägen i Mellanöstern, Via Maris, den gamla kustvägen som förband Egypten med Damaskus och Orienten. Under bronsåldern var det uppskattade antalet kanaaneiska invånare omkring 40.000. De arkeologiska utgrävningarna har avslöjat bostäder i 22 lager och omfattar en period om 2.700 år med början från den tidigare bronsåldern under 29:nde århundradet f.Kr. fram till den hellenistiska perioden under 2:a århundradet f. Kr. Utgrävningar i större skala har genomförts 1955-1958, 1968-1969 och återupptogs 1990.