Från Rilpedia

Havregryn, görs av kärnan i havre. Havre har, liksom många andra sädesslag, ett hårt skal (kli) som inte kan digereras, varför det oftast tas bort innan tillagning. Havrekärnan ångas och valsas till gryn. Vissa havregrynssorter har delar av kliet kvar, och anses genom detta behålla ett högre järninnehåll. Havregryn är en ingrediens i havregrynsgröt, müsli och olika bakverk, exempelvis matbröd och chokladbollar. Havregryn kan också säljas pulvriserade för användning till välling.

Näringsinnehåll

Havre innehåller mycket tiamin, järn och fiber. Havrekli innehåller fibersorten betaglukan, som förutom att sänka kolestorolhalten hjälper till att stabilisera blodsockernivån samt kan hjälpa immunförsvaret mot bakterieinfektioner. Havre är även den enda källan till vissa antioxidanter som kallas avenantramider. Dessa tros ha egenskaper som kan skydda kroppen från åderförkalkning. Tabell 1 visar energi- och näringsinnehåll i havregryn.

Tabell 1: Havregryn ångpreparerat 100g:

Ämne	Mängd	Ämne	Mängd
Energi (kJ)	1544,2	Energi (kcal)	369,1
Vatten (g)	10,2	Aska (g)	1,9
Protein (g)	13,3	Fett (g)	7
Kolhydrater (g)	62,3	Askorbinsyra (mg)	0
Kalcium (mg)	56	Järn (mg)	5,3
Na2+ (mg)	2	Fibrer (g)	10

Tryptofan

Havregryn har ett högt innehåll av tryptofan jämfört med andra sädesslag, se figur 2 där havregryn jämförs med hirs, rågflingor, grahamsmjöl, kornflingor, majsmjöl, rismjöl, råris, ris, polerat och potatisgryn.

Figur 2. Mängden tryptofan i olika spannmål.

Externa länkar

• Referens Livsmedelsverket