Halsbandslämlar
Från Rilpedia
| ?Halsbandslämlar | |
|---|---|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Däggdjur Mammalia |
| Ordning: | Gnagare Rodentia |
| Överfamilj: | Musliknande gnagare Myomorpha |
| Familj: | Cricetidae |
| Underfamilj: | Sorkar Arvicolinae |
| Släkte: | Halsbandslämlar Dicrostonyx |
|
|
|
| §Dicrostonyx Auktor: Gloger, 1841 |
|
|
|
|
|
Se text |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Halsbandslämlar (Dicrostonyx) är ett släkte i underfamiljen sorkar med arter som lever i Sibirien, norra Kanada och Alaska. Släktet räknas inte längre till släktgruppen (tribus) lämlar på grund av att nyare undersökningar visade att deras gemensamma drag beror på konvergent evolution.
Innehåll |
Kännetecken
Halsbandslämlar når en kroppslängd mellan 10 och 15 centimeter och därtill kommer en ett till två centimeter lång svans. Sommarpälsen är beroende på art grå, gulaktig eller rödbrun. Vinterpälsen är helt vit. Halsbandslämlar är de enda gnagare med vit vinterpäls, men särdragen finns också hos andra däggdjur (skogshare, hermelin).
Halsbandslämlar har ungefär samma kroppsform som andra lämlar. Framfötternas tredje och fjärde klo har under sommaren ungefär samma längd som de andra klorna. Under vintern växer dessa klor och blir längre, tjockare och kraftigare. På så sätt har lämmeln möjlighet att gräva i frusen jord.
Under sommaren använder de underjordiska bon som de gräver i tundran. Tunneln är ungefär 6 meter lång och slutar i en grotta som polstras med gräs. I den kalla årstiden gräver de sina tunnlar i snön. Födan utgörs under sommaren av gräs, blommor och frukter samt under vintern av kvistar, knoppar och bark.
Den vita vinterpälsen används ibland av inuiterna för klädesplagg men ingen betydande handel finns.
Arterna
Jarell och Fredga godkände 1993 följande tre arter:
- Dicrostonyx torquatus, sibirisk tundra.
- Dicrostonyx groenlandicus, Grönland, Nunavut, Northwest Territories, Yukon, Alaska.
- Dicrostonyx hudsonius, norra Québec, fastlandet av Newfoundland och Labrador.
Arternas antal är däremot omstritt. Några zoologer räknar alla populationer till samma art och Wilson & Reeder skiljer mellan 11 arter.
Referenser
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 23 juli 2008.
Tryckta källor
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
- Don E. Wilson, Deeann M. Reeder: Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference. Smithsonian Books, 1993 ISBN 1560982179
- G.H. Jarrell & K. Fredga: How many kinds of lemmings? A taxonomic overview. I: Nils Christian Stenseth & Rolf Anker Ims: The biology of lemmings. Academic Press, 1993 ISBN 0126660204
