Från Rilpedia

Hagstad, gård i Kalvsviks socken, Kronobergs län är beläget ca 3 mil söder om Växjö på Hössöhalvön i sjön Åsnen. Hagstad har sedan medeltiden bestått av tomterna Norregården och Södregården och ligger 2½ gamla mil sydväst om Växjö. Gården omfattade ett mantal, men förmedlades till ¾-dels mantal vid Karl XI:s reduktion på 1680-talet, varav Norregården till ½ och Södregården ¼-dels mantal. Arealen uppgick 1896 till 105 hektar . I norr gränsar Hagstad på karta från 1745 till ”Kalvshaga byelags samfällte mark” och omges i övrigt av häradsallmänning samt sjön Åsnen. Till gården hörde öarna Ekholmen där man höll kalvar, med undantag från Skärvudde äng på nordspetsen, Gåsholmen, Grönön, Belingsöarna (och Belingsudde med Belingsvik och Stufvaviken) samt Norre och Södre Gropholmen som hade starrvallsslåtter. Gubbalyckan , som idag ligger inom Hagstad Granelunds ägor (gamla affären) finns utritad och bestod av ”2;ne stycken åkrar bergsur jord”.

På Norregården finns en större hällkista från yngre stenåldern som är 10 meter lång och 0,6 meter bred. Gården har genomgått olika epåker; från biskopshemman under medeltiden med indagning till kronogård vid Gustav Vasas kyrkoreduktion under 1500-talet, säteri och frälsehemman åren 1621 – 1682 varefter indragning ånyo skedde vid Karl XI:s reduktion och därefter, som militieboställe under 1700-talet, kronoarrendegård under 1800-talet samt söndring av Hagstad Norregården under 1900-talet. Genomgående under historien, fram till 1916, är att Hagstad i stort sett haft andra ägare än de 2-3 arrendatorer (frälse- eller kronobönder) och torpare som brukat jorden med egen avel. Torpen Brevik och Gropholmen (som historiskt tillhört Hagstad) samt Hagstad Södregård, med torpstället Nyatorp/Ola-Pelles, undantagen/backstugorna Planen och Sandvik kom år 1837 vid privatiseringen av den stora Häradsallmänningen på Hössöhalvön respektive år 1903 att tillhöra Huseby och därefter Mary Stephen på Torne gård 1935-1965.

1621 donerades Hagstad som sätesgård till kaptenen William Man (1590-1632) från Skottland för insatser i 30-åriga kriget. Ståndsmässig sätebyggnation uppfördes under slutet av 1620-talet. William Man var gift med Kristin Ulfsax och deltog i fästningsanfallet på Riga 1621 där han blev enögd. William Mans porträtt finns i naturlig storlek på Skokloster slott.

Kalvsviks socken hade under stormaktstiden 3 säterier, William Man till Hagstad (1621), Jöns Persson Gyllensparre (Ingelstad) till Kläcklinge (före 1628) och Arvid Nilsson (Lökaryd) till Kalvsviks by (1652). Det enda säteriet av någon storlek, som hade en ståndsmässig bebyggelse var Hagstad som brukades av arrendatorer (frälsebönder) med egen djuruppsättning. I Hagstads fall dog emellertid frälsemannen när sätesbyggnationen just hade uppförts och senare hans manliga bröstarvingar i krigen. I de andra fallen utsläcktes sätesfriheten då frälsemannen varken bebyggt eller brukade säteriet. I Kalvsviks socken kom en hel del gårdar att hamna som ladegods under Osaby i Tävelsås sn. (familjen Ulfsax) och Ingelstad (familjen Gyllensparre). Alla tre sätes- och flertalet ladegårdar drogs in vid Karl XI:s reduktion, vilket också förklarar varför det inte finns några herrgårdar i Kalvsviks socken idag. Söragården i Kalvsviks by där William Man och Kristin Ulfsax bodde (även kallad sätesgården) under uppförandet av sätesbyggnationen i Hagstad kom emellertid inte att reduceras utan blev kvar inom släkten Ulfsax.

Hagstad drogs in vid Karl XI:s reduktion på 1680-talet för att bli regementskvartermästareboställe under Kronobergs Infanteriregemente (ersatte Foremtorp i Kalvsviks sn.) fram till början av 1800-talet. Förste regementskvartermästaren var Peter Rudebeck, som senare tillsammans med brodern Paul, blev ägare till Huseby. Under 1800-talet var kronohemmanet Hagstad utarrenderat, då officerarna fick kontant lön, men en till två arrendatorer i Norregården och en i Södregården. Dagens bostadshus är ursprungligen uppförda 1907 resp. 1847.

Kronan avyttrade genom offentlig auktion Hagstad till privat ägo år 1903. Hela arealen uppgick då till drygt 105 hektar. Södregården förvärvades för 8 100 kronor av Joseph Stevens på Huseby och Norregården av två lokförare från Älmhult. Från Norregården avstyckades därefter Almelund (1916) och Granelund(1910 - affär från ca 1910-1965) samt torpstället Norratorp (1922). År 1964 avstyckades ett sommarstugeområde med 23 tomter från Hagstad Norregård. Flera tyska och danska familjer tillbringar idag semester och ledighet där.

Torpställen och undantagsstugor under Hagstad

Med undantag för gårdarna Hagstad och Agnäs, torpet Sundet och någon backstuga var Hössöhalvön helt obebyggd fram till mitten av 1700-talet. Halvön bestod då till största delen av häradsallmänning. Befolkningsökningen i Sverige under 1700-talet, från 1,44 miljoner invånare år 1720 till 2,35 miljoner år 1800, innebar att torpbyggnationen tog fart. Detta märks också genom en begynnande torpbyggnation på Hössöhalvön under slutet av 1700-talet. Många torp tillkom genom svedjebränning i häradsskogen eller vid sjökanten. Beroende på vilken socken de anlades fördes de till Hagstad eller Agnäs. Inför ”privatiseringen” av häradsallmänningen, genom uppstyckning i fyra gårdar år 1840, friköptes torpen av häradet. Huseby blev ägare till tre av gårdarna (inropades på auktion av grevarna Hamilton) och nya torparen tillträdde som fick fullgöra dagsverken i Vevik. Kronan hade tidigare synat in en del av torpen under Hagstad och Agnäs eller så hade innehavaren i några fall begärt besittningsrätt om de var belägna på häradsallmänningen.

För Hagstads del berördes torpen • Sundet (från 1600-talet eller tidigare, senare tillkom även ”lilla Sundet”, torpen öde/revs på 1910-talet). • Gropholmen (1790-talet – öde 1930, eldades upp på 1960-talet). • Brevik (soldattorp ca 1800 – öde 1930-talet).

På Hagstads ägor etablerades två torpställen, • Nyatorp (1790-talet och öde på 1940-talet). • Norratorp/Norräng (1860-talet och idag sommarstuga).

samt fyra undantagsställen/backstugor för bl.a. gamla arrendatorer och torpare på gården. • Gubbalyckan/Kilalyckan (dag Granelund). • Planen (revs 1890-talet). • Sandvik (revs 1890-talet). • Malenas stuga (1870/80 - idag sommarstuga).

Med undantag från Norratorp och Gubbalyckan under Hagstad Norregård kom resterande torp och backstugor att hamna under Huseby/Torne gård.

Hagstads historia finns väl dokumenterad i Kalvsviks hembygsdböcker 1992 och 2007 i artiklar av Ingolf Berg.