HH-leden
Från Rilpedia
HH-leden är ett vanligt förekommande namn på den färjeled som går över Öresund mellan Helsingborg och Helsingör. HH kommer från första bokstaven i namnen på de båda hamnstäderna.
Innehåll |
Nuvarande verksamhet
Leden trafikeras för närvarande av tre rederier: Scandlines, HH-ferries och Ace Link. År 2006 reste nästan 11 miljoner passagerare med leden över sundet. Det innebär att Helsingborg är Sveriges största passagerarhamn, och en av världens större.
Färjelinjen är en del av europavägarna E47 och E55, som slutar vid färjeläget i Helsingborg. De skyltas inte i Sverige, utan färjeläget skyltas enbart E4 på den svenska sidan. Linjen har fått konkurrens av Öresundsbron, men trafikvolymen har inte minskat så mycket på färjelinjen, eftersom att köra över bron kostar ungefär lika mycket som en bil med färjan, och det är 49 km kortare med färjan än bron räknat från E4/E6 till Köpenhamn. Bland lastbilstrafiken färdas fortfarande mer än 50 procent av lastbilarna över HH-leden.[1]
Hamnar och anslutningar
Hamnen i Helsingborg ligger centralt. För att köra bil mot E4/E6 norrut, skyltas den södra utfarten ur Helsingborg. Många som ska från staden eller färjan använder dock den norra utfarten som även kallas Ängelholmsleden, eftersom det är 5 km kortare den vägen från färjan. Problemet med denna väg är att man passerar rakt genom centrum, så tidsmässigt blir det jämbördigt om man kommer från färjan. Dessutom försämras stadsmiljön och trafiksäkerheten för de gående i centrum om folk åker så.
Hamnen i Helsingör ligger också centralt. Vägen går längs ganska hårt trafikerade gator längs 6 km innan man når motorvägen.
Båda hamnarna har färjeterminaler gemensamma med järnvägs/busstation.
Rederier
- Scandlines - trafikerar med tre bilfärjor och har avgångar dygnet runt från Knutpunkten, vart 20:e minut dagtid och kvällar (tio i, tio över och halv), mer glest på nätterna. Färjorna tar både bil- och busspassagerare, samt gående.
- HH-ferries - trafikerar med två bilfärjor och har avgångar dygnet runt från Sundsterminalen i Nordhamnen (inte Norra hamnen), varje halv- och heltimme dagtid och kvällar, varje timme på nätterna. Färjorna tar både bil- och busspassagerare, samt gående.
- Ace Link - trafikerar med tre passagerarfärjor och har avgångar på dagtid från gamla tullhuset vid Hamntorget, varje halv- och heltimme. Tar endast gående. Ace Link hette Sundsbussarna fram till 2007.
Historia
På 1000-talet konstaterade prästen Adam av Bremen att Öresunds smalaste del ligger vid Helsingborg. Då Skånelandskapen under en lång tid tillhörde Danmark har denna led alltid varit vältrafikerad och mycket handel har gått mellan de olika landsdelarna. När Skånelandskapen 1658 erövrades av Sverige minskade trafiken.
Färjemanslaget
I Helsingborgs stads priviligiebrev från 1414 ålades stadens borgerskap att tillhandahålla färjor mellan Själland och Helsingborg. Denna uppgift utfördes av en grupp färjemän som senare slog sig samman till ett färjemanslag. De äldsta stadgarna är från 1622. Då vattnet var för grunt utanför Helsingborg, som saknade en ordentlig hamn, använde de sina egna båtar för att transportera export- eller importvaror till och från de fartyg som låg förankrade på redden utanför Helsingör. Dessutom förde man över passagerare mellan Helsingborg och Helsingör, mest för att dessa skulle kunna bedriva handel på städernas torg, men även mer långväga passagerare medfördes. Man hade även större båtar för att transportera varor över sundet, inte bara till Helsingör, utan även till Köpenhamn och småhamnar på danska sidan, samt till Malmö och Landskrona. På 1830-talet fick färjemännen ansvar för paketbåtfarten mellan Helsingborg och Helsingör och samtidigt medtog man passagerare vid överfarterna. De första åren förde man över ungefär 2000 resenärer per år. 1832 byggdes en ny och större hamn i Helsingborg, vilket gjorde att man kunde använda större ångfartyg för överfarterna istället och därmed minskade färjemännens uppdrag betydligt. Yrket blev mindre och mindre attraktivt och det sista bevarade protokollet över en transport utförd av Färjemanslaget är daterat 16 mars 1857.
Fast färjeled
Den första reguljära färjan var Helsingørs Dampskibs-Selskabs hjulångare S/S Hamlet, som 1842 sattes i trafik över sundet mellan Helsingborg, Helsingör och Köpenhamn. Senare fick Hamlet en systerfärja vid namn S/S Ophelia, som från och med 1847 gick i regelbunden trafik mellan Helsingborg och Helsingör. Hjulångare lämpade sig dock inte bra när det låg is i sundet och därför fortlevde färjemanslaget ännu en tid. 1859 beslutades det att ångbåtstrafiken skulle ta över postföringen över sundet. 1892 invigdes tågfärjeleden mellan Helsingborg och Helsingör och i och med denna började sundet trafikeras i mycket större grad.
Efter andra världskriget ökade passagerartrafiken stadigt. År 1950 reste nästan 2 miljoner personer mellan Helsingborg och Helsingör och antalet motorfordon var 127 000. 1952 infördes passfrihet mellan de nordiska länderna och detta gav att trafiken ökade kraftigt över sundet. Redan nästa dag reste över 55 000 passagerare och 4 000 bilar över färjeleden.
Tura-begreppet
Konjunkturerna pekade uppåt och svenskarna började resa utomlands allt mer. Färjeturen Helsingborg-Helsingör blev ett begrepp - liksom Helsingborgsuttrycket att "tura", vilket innebär att man åker färja fram och tillbaka för nöjes skull, och gärna sitter kvar på färjan ett flertal vändor och njuter av god mat och dryck.
Från början sköttes trafiken endast av danska DSB men 1955 startade svenska Linjebuss (LB) en förbindelse med sin båt M/S Betula. LB-färjorna blev snabbt populära då man på dessa hade salonger över bildäck där man kunde umgås, medan man på DSB-färjorna var hänvisad till under bildäck. Man sa att på LB-färjorna turade man medan på DSB-färjorna kurade man. Detta ledde till att även DSB-färjorna införde båtar med salonger över bildäcket 1967. 1958 startade ännu ett rederi trafik över sundet som endast satsade på passagerartrafik: Sundsbussarna (numera ACE-link).
Ökad färjetrafik
Efter hand ökade färjetrafiken över leden allt mer då bilismen och resandet ökade, då båtresan här var kortast och Europavägarna E6 och E4 möttes utanför Helsingborg blev leden den största i Öresund. 1972 reste över 11 miljoner passagerare över leden och 1998 hade det ökat till 13 miljoner. I och med invigningen av Öresundsbron 2000 har däremot antalet bilöverfarter minskat. Däremot fortsätter nöjesresandet och turandet, samt gångpassagerare. År 2004 hade HH-leden över 12 miljoner passagerare.
När Knutpunkten byggdes 1991 slogs de två bilfärjerederierna DSB och LB (då SFL) ihop till Scandlines som för en tid hade monopol på biltrafiken över sundet men när rederiet HH-ferries startade sin verksamhet blev det återigen konkurrens.
Framtid
Sedan 1800-talet har det diskuterats att bygga en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör. Argumentet har då varit att detta är den kortaste sträckan över Öresund och att det skulle bli en väsentlig förenkling för trafik mellan exempelvis Köpenhamn och Oslo. Provborrningar gjordes på 1950-talet på svensk sida men därefter har ytterst lite hänt.
Helsingborgs stad lobbar ivrigt för att bygga en järnvägstunnel under sundet. De förslag som har tagits fram pekar på en cirka halvmil lång tågtunnel plus att flera banor som nu går ovan jord i Helsingborg måste gå i tunnel för att det inte skall bli några våldsamma lutningar. Helsingör och den danska staten har inte visat något lika starkt intresse. Denna tågtunnel skulle bli en viktig del av Europabanan.
Planer på en biltunnel förekom under 1970-talet på både svensk och dansk sida. På dansk sida är detta väldigt märkbart då motorvägen E47/E55 slutar tvärt med avfart 3 utanför Helsingör. Planen har gått ut på att fortsätta med motorvägen norr om Helsingör för att bygga en tunnel som kommer upp på den norra sidan av Helsingborg för att anslutas till motorvägsnätet vid Väla. Idag är planerna inte lika starka.
När det gäller färjorna har kritiken gällt att dessa saknar avgasrening och att båtarna tillsammans med trafiken allvarligt försämrat innerstadsluften i Helsingborg med överskridna maxvärden. Ett miljöprogram för både biltrafiken och färjorna har tagits fram och förhoppningen är att samtliga färjor skall ha avgasrening och att de inte skall släppa ut avgaser vid kajen utan anslutas till olika fasta uttag innan 2010.
Fartyg som trafikerat leden
|
DSB
|
LB/SFL
|
Sundsbussarna/Ace Link
|
Externa länkar
Referenser
Noter
- ↑ Helsingborgs dagblad: Flest lastbilar väljer HH-leden, publicerad 23 december 2007
Källor
- Fakta om fartyg
- Johannesson, Gösta: Helsingborg - stad i 900 år. 1980, ISBN 91-20-06249-4
