Högskoleprovet
Från Rilpedia
Högskoleprovet är i Sverige ett allmänt hållet lämplighetstest som skall pröva kunskaper och färdigheter som behövs vid högre studier. Resultatet från högskoleprovet utgör en särskild sökandekategori till utbildningar vid Sveriges högskolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner. Provet kan därmed sägas ge presumtiva studenter en andra chans vid antagningen, vid sidan om slutbetyget från gymnasieskolan eller motsvarande.
Provet hålls två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. Då proven alltid görs på lördagar skiftar datumen lite för varje år, men vårprovet är så gott som alltid i slutet av mars eller i början av april, samtidigt som höstprovet är i september eller oktober.
Innehåll |
Historik
Högskoleprovet infördes 1977 i samband med högskolereformen. Provet var ett resultat av diskussioner i Sverige om huruvida antagningsmöjligheterna till eftergymnasial utbildning borde breddas. I början var provet endast för personer över 25 år med minst fem års arbetslivserfarenhet som saknade gymnasiebehörighet, men från år 1991 är provet öppet för alla.
Under 2002 och 2003 var antalet personer som genomförde provet omkring 60 000 per år. En ökning har sedan skett, men det är långt kvar till de nivåer på omkring 130 000 personer per år som rådde i början av 1990-talet. Antalet sökande nådde då en toppnotering sannolikt av två viktiga skäl: Dels hade provet nyligen öppnats för alla sökande till högre utbildning, dels gjorde den dåvarande lågkonjunkturen att många var intresserade av att utbilda sig i väntan på en förbättrad arbetsmarknadssituation.[källa behövs]
Provets fem delar
Högskoleprovet består av fem delprov samt en testdel:
- DTK, som består av 20 uppgifter (provtid 50 minuter), vilka prövar förmågan att förstå och tolka diagram, tabeller och kartor.
- ELF, som består av 20 uppgifter (provtid 35 minuter), vilka prövar förmågan att förstå texter på engelska.
- LÄS, som består av 20 uppgifter (provtid 50 minuter), vilka prövar förmågan att förstå texter på svenska.
- NOG, som består av 22 uppgifter (provtid 50 minuter), vilka prövar förmågan att tänka logiskt med hjälp av matematiska problem.
- ORD, som består av 40 uppgifter (provtid 15 minuter), vilka prövar förmågan att förstå ord i det svenska språket.
- Testdelen – varje år finns en extra provdel som genomförs för att kunna ta fram nya frågor för kommande prov. Denna del består av vilken som helst av de tidigare nämnda delarna. Vilken dublettdel som var ett test framkommer när provets facit publiceras.
Facit till högskoleprovet publiceras en timme efter provets slut på SVT:s text-tv, på Internet samt i tidningar som Dagens Nyheter.
Resultat
Poängen på de olika delarna summeras, så varje deltagare får en poäng mellan 0 och 122. Dessa poäng normeras sedan till ett värde från 0,0 till 2,0, vilket är det resultat man får att söka utbildningar med. Män får i genomsnitt något bättre resultat än kvinnor på högskoleprovet, motsvarande omkring 0,1 poäng på den normerade skalan. Detta skiljer sig mot skolbetygen, där kvinnor i genomsnitt får betydligt bättre resultat. [1]
Även om den ursprungliga tanken med högskoleprovet var att öppna högskolan för bredare grupper har detta endast delvis blivit resultatet. I allmänhet klarar sig svenska män med välutbildade föräldrar bättre och snedfördelningen anses större än för slutbetygen från gymnasieskolan. [1]
Källor
- ↑ 1,0 1,1 Christina Stage: "BVM nr 11, Socialgruppsskillnader i resultat på högskoleprovet", sidan 6. Umeå universitet, 2005 ISSN 1652-7313
Externa länkar
- Högskoleprovet, officiell webbplats.
