Gustafva Björklund

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Gustafva Catharina Björklund, född 11 februari eller augusti 1794 i Finland (eventuellt Kjulo), död 4 oktober 1862 i Stockholm., var en finlandssvensk restauratris och kokboksförfattare.

Björklund flyttade som barn från Finland till Sverige med sin familj. Efter att ha tjänat som hushållerska i oika privata hem samt arbetat vid sin systers och svågers krogrörelse i först Mariefred och senare Södertälje, anställdes hon 1834 som ansvarig för serveringen vid herrklubben Lilla Sällskapet vid Munkbron i Stockholm. Vid sällskapets upplösning i början av 1840-talet övertog hon lokalerna för en privat "spisqvartersrörelse", vilken snart blev mycket uppskattad inom stockholmssocieteten.

Under denna tid påbörjade Björklund också sin mycket framgångsrika utgivning av kokböcker. Den första, Kokbok, utkom 1847 och följdes av ett flertal senare upplagor och uppföljare, bland annat Kok-bok för tjenare och tarfliga hushåll (1851). Också långt efter författarinnans död fortsatte dessa böcker att komma ut i nya upplagor, och de omtalas med aktning av Charles Emil Hagdahl i dennes berömda Kokkonsten som vetenskap och konst (1879).

Efter tio framgångrika år mattades verksamheten vid Munkbron och 1851 upphörde Björklund med denna rörelse. Hon öppnade en ny enklare krog i Klarakvarteren men arrenderade snart ut den och ägnade sig i stället åt att hyra ut rum för resande. Åren 1855-1862 var hon bosatt i Göteborg och bedrev en enklare spisrörelse där, men återvände fattig och utsliten 1862 till Stockholm där hon dog senare samma år.

Gustafva Björklund, som i ungdomen varit en stor skönhet, var aldrig gift men fick tre oäkta barn. Med sin dåvarande arbetsgivare Otto Reinhold Hammerfelt hade hon sonen Gustav Reinhold (1817-?) och senare fick hon två döttrar, Lovisa Elisabeth (1824-?) och Henrietta Gustava (1825-1886), vilka gavs efternamnet Carlsson. Per Erik Wahlund argumenterar i sin biografi över Björklund för att det finns goda grunder (bland annat pengautbetalningar från hovet) att tro att döttrarnas far var Karl XIV Johan. Henrietta gifte sig med underlöjtnanten Algot Törneman och blev mor till industrimannen Johan Algot Törneman samt farmor till konstnären Axel Törneman.

Litteratur

  • Per Erik Wahlund: Demoiselle - Kokboksutgiverskan och restauratrisen Gustava Björklunds liv och verksamhet, Växjö (?), 1991.
Personliga verktyg