Gunnar Blix
Från Rilpedia
Fritiof Gunnar Blix, född 7 september 1894 i Lund, död 10 juni 1981 i Uppsala, var professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Uppsala universitet. Son till professorn Magnus Blix. Far till Hans Blix. Farfar till Erik Blix.
Blix tog studenteexamen vid Lunds Högre Allmänna Läroverk 1912. Han påbörjade sina medicinstudier vid Lunds universitet 1912. Blev Medicine Kandidat 1916, Medicine Licentiat 1922 samt Medicine Doktor 1925. Laborator i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet 1925. 1930-1961 verksam som professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
Ledamot i flera offentliga utredningar bland annat 1958-års högskolekommitté för medicinska högskolan i Umeå. Ledamot i Vetenskapssocieteten i Uppsala. 1950 blev han hedersledamot i Österreiche Gesellschaft für Mikrochemie. Prorektor för Uppsala universitet 1956-1961.
Blix forskning inriktade sig på fysiologisk kemi och näringsforskning. Många av hans tidiga arbeten rörde fetternas kemi. Hans avhandling rörde blodfetter vid diabetes. 1933 upptäckte han en sulfathaltig lipid i hjärnan. Tillsammans med Arne Tiselius och Harry Svensson uppäckte han lipoproteinerna 1941. En grundläggande upptäckt för forskningen om åderförkalkning. Han har även bedrivit omfattande studier av hyaluronan (hyaluronsyra).
Blix invaldes 1956 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Företrädare: Thore Engströmer |
Inspektor vid Norrlands Nation i Uppsala 1943–1961 |
Efterträdare: Carl Martin Edsman |