Från Rilpedia

Thore Engströmer, född 5 april 1878 i Sollefteå, död 21 oktober 1957 i Uppsala, rättslärd. Jordfäst i Norrlands nations grav.

Han blev student 1896, juris utriusque doktor och docent i speciell privaträtt 1908 och professor i processrätt 1912, allt vid Uppsala universitet. Vid sidan av sin verksamhet som universitetslärare deltog Engströmer i ett flertal betydande lagarbeten. Så biträdde han vid utarbetandet av förslag till lagstiftning bland annat mot kvacksalveri, angående automobiltrafik och rörande moratorium. Särskilt intresse ägnade Engströmer åt den moderna gren av juridiken, som benämnes lufträtten, i följd varav han deltog i såväl svenskt som internordiskt kommittéarbete i dithörande lagstiftningsfrågor.

Sitt mesta arbete på lagstiftningens fält har Engströmer emellertid nedlagt på förarbetena till den under senare år aktuella rättegångsreformen; efter att 1915 ha förordnats att biträda vid den förberedande utredningen angående denna reform blev han 1919 ledamot av processkommissionen. I anslutning till detta arbete har E. utgett ett betydande antal uppsatser av processuellt innehåll, mestadels publicerade i "Svensk Juristtidning". Bland E:s större arbeten märkas Omförsäkringsgifvares förpliktelse på grund av försäkringsavtalet I (doktorsavhandling; 1908) och Vittnesbeviset. Reglerna för dess värdering i svensk ordinär process (1911).

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Företrädare: Otto Lagercrantz	Uppsala universitets rektor 1933-1943	Efterträdare: Nils von Hofsten
Företrädare: Nils Edén	Inspektor vid Norrlands Nation i Uppsala 1921–1943	Efterträdare: Gunnar Blix