Grytviken

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Thatcherhalvön med King Edward Cove och Grytviken, sett från norr
Whalers Church, kyrkan i Grytviken, november 2002.

Grytviken är den enda orten och samtidigt huvudstad på det brittiska området Sydgeorgien. Platsen fick sitt namn 1902 av den Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld, då man hittade gamla engelska grytor som använts för att göra sälolja, och även gravar efter engelska och amerikanska sjömän. Antarktisexpeditionen noterade dock att det i litteratur eller brittiska sjökort inte fanns några som helst anteckningar om denna hamnplats. Den svenska arkeologen och geologen Johan Gunnar Andersson har utpekats som den som kom på namnet, men i sin bok Antarctic noterar han bara lakoniskt "Vi gåvo åt denna lilla idealiskt trygga hamn namnet Grytviken"[1]

Orten Grytviken grundades 16 november 1904 av Carl Anton Larsen, en norsk kapten, valfångare och upptäcktsresande. Larsen och 60 landsmän byggde på en månad en valfångststation på platsen, som kom att i över femtio år vara en bas för industriell valfångst. Valpopulationen i vattnen runt ön var rik, och verksamheten var från början mycket lönsam. Men valarna minskade under de följande 60 åren, till följd av överfångst. I december 1966 stängdes stationen, då valpopulationen var så låg att stationen inte längre var lönsam. Rester efter valfångsten kan ses på stränderna, på vilka valben kan hittas. Gamla fabriker för utvinning av valolja och gamla övergivna valskepp kan också hittas i närheten.

Sevärd är ortens kyrka Whalers Church (Valfångarkyrkan), som kom prefabricerad från Norge. Den invigdes julen 1913.

Grytviken är starkt sammankopplad med Ernest Henry Shackletons liv. Här hittade han 1916 hjälp för sin strandade expedition på Elefantön. Efter Shackletons död vid en senare expedition blev han begravd på Grytvikens kyrkogård.

Under Falklandskriget ockuperades Grytviken i april 1982 av argentinska trupper, vilket ledde till en kort strid mot brittiska flottan. Bland annat ingick den ökände tortyrexperten Alfredo Astiz i den argentinska invationsstyrkan. Brittiska flottan tog tillbaka bosättningen tre veckor senare utan att ett enda skott avfyrats.

Idag är orten bebodd av enbart två personer, som jobbar i museet och souveniraffären. Dessutom finns en forskningsstation (King Edward Point) i närheten och ibland kommer turistfartyg som fyller orten med besökare. Forskningsstationen fungerar också politiskt, då den ger Storbritannien stöd för att behålla stationen, trots att Argentina har krävt marken.

Noter

  1. J.G.Andersson: Antarctic, Stockholm, Saxon & Lindström 1944, sid 192
Personliga verktyg