Från Rilpedia

För Grundberedningen (1966-1972), se Grundlagsberedningen

Grundlagsutredningen har till uppgift att göra en samlad översyn av den svenska regeringsformen. Den tillkallades av den socialdemokratiska regeringen Persson som beslutade om utredningsdirektiven (Dir 2004:96) den 1 juli 2004, men är en parlamentarisk sammansatt kommitté. Utredningen ingår i Statens offentliga utredningar (SOU) och ska lämna sin slutrapport senast 31 december 2008.

Innehåll 1 Utredningsdirektiv 2 Begränsningar i uppdraget 3 Uppdrag att stimulera samhällsdebatten 4 Ledamöter 5 Sekretariat och referensgrupper 6 Se även

Utredningsdirektiv

I direktiven anges att arbetet ska "koncentreras och inriktas på att stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet." Utifrån den utgångspunkten följer sedan ett antal frågor som skall utvärderas, ses över eller på annat sätt belysas:

• Hela valsystemet till riksdagen. En huvudfråga är mandatfördelning i riksdagen. Här ingår valkretsindelningen, personvalets utformning och personvalsspärrarnas nivåer, samt en översyn av systemet med utjämningsmandat för att öka kopplingen mellan utjämningsmandat och personröster. I det sammanhanget får utredningen även föreslå att antalet riksdagsledamöter ändras om det krävs. Kraven på fyra procent av rösterna i riket eller tolv procent av rösterna i en valkrets för att få delta i mandatfördelningen nämns, men något annat direktiv än att "förutsättningslöst utvärdera hur valsystemet har påverkat demokratins funktionssätt och pröva vilka förändringar av valsystemet som kan vara önskvärda" lämnas inte. En andra huvudfråga är ökat valdeltagande. Kommittén ska ta upp frågan om skilda/gemensamma valdagar för riksdags- och kommunalval, och särskilt utreda det låga valdeltagandet i valen till Europaparlamentet. En tredje huvudfråga är upplösningsinstitutet, det vill säga möjligheten att upplösa riksdagen mellan ordinarie val. Uppdraget är att göra upplösningsinstitutet mera användbart. I nuläget, menar utredningen, drar sig regeringar från att utlysa nyval eftersom den nyvalda riksdagen bara sitter till nästa ordinarie val och därför har mycket kort tid på sig att fatta beslut. Som avslutning av valfrågorna får kommittén frihet att pröva andra valfrågor som hör samman med valsättet.

• Kommunala val. När det gäller kommunala val ska kommittén undersöka möjligheten till extra val i kommuner och landsting, exempelvis om kommunindelningen ändras under pågående mandatperiod. Kriterierna för rösträtt och valbarhet i kommunala val ska också utredas. Främst avses kravet på att utlänningar som inte kommer från EU, Island eller Norge måste ha varit folkbokförda tre år i följd i Sverige för att få rösta i kommunal- och landstingsvalen, men även reglerna för riksdagsval och Europaval ska ses över. Kommittén har också frihet att ta upp andra valfrågor som rör eller har anknytning till den kommunala demokratin.

• Folkomröstningsinstitutet. Kommittén ska göra en allmän översyn av folkomröstningsreglerna och särskilt ta upp frågan om ökad möjlighet till beslutande folkomröstningar. Dessutom ska reglerna för det kommunala folkomröstningsinstitutet ses över. Här är frågan om så kallade folkinitiativ och en eventuell möjlighet för de röstberättigade att tvinga fram kommunal folkomröstning särskilt viktig.

• Regeringsbildningsprocessen. I nuläget kan en statsministerkandidat bilda regering så länge inte en majoritet av riksdagsledamöterna röstar emot honom eller henne. Kommittén ska undersöka om det i stället ska krävas stöd av en riksdagsmajoritet för att bilda regering. På samma sätt sa kommittén också undersöka om en regering ska tvingas avgå direkt efter ett val, för att stärka det parlamentariska kravet på stöd i riksdagen för att få regera. Kommitténs förslag måste dock respektera kravet på effektiv regeringsbildning och att regeringsarbetet ska fungera effektivt.

• Förhållandet mellan riksdag och regering. Utöver frågorna om krav på majoritetsstöd för regeringsbildning och ett effektivare upplösningsinstitut ska kommittén även utreda regeringens utnämningsmakt, med fokus på att öka öppenheten vid tillsättning av höga statliga tjänster.

• Lagprövning & Författningsdomstol. Med utgångspunkt i skyddet av grundläggande fri- och rättigheter ska kommittén utreda domstolarnas grundlagsstadgade roll i normkontroll genom lagprövning, det vill säga att domstolsgranskning av gällande lag utifrån grundlagarna samt rätten eller skyldigheten för en domstol att avstå från att tillämpa lagregler med hänvisning till att den strider mot grundlagen. I det sammanhanget ska kommittén även utreda om Sverige behöver en författningsdomstol. Om utredningen finner behov för ökat skydd för grundläggande fri- och rättigheter får den även komma med andra förslag på området.

• Domstolarnas plats i grundlagen. Kommittén ska ta ställning till om det behövs ett särskilt kapitel för domstolsväsendet i regeringsformen. Förutom att samla gällande regler till en plats skulle domstolarnas särställning gentemot andra myndigheter kunna förklaras, domarnas oberoende och oavsättlighet lyftas fram och förhållandet till EG-domstolen och Europadomstolen förklaras.

• Öppen och debattskapande utredning. Utredningsarbetet ska bedrivas på ett öppet sätt och ska stimulera en författingspolitisk diskussion i hela samhället. Särskilt pekar direktiven på användandet av nya teknologier.

Källa för hela detta stycket är utredningsdirektivet Dir. 2004:96.

Begränsningar i uppdraget

Även om kommittén har fått ett stort spelrum att ta upp andra frågor som hänger samman med de som angetts ovan, finns några tydliga begränsningar: det handlar inte om en total författningsreform, grunläggande principer i regeringsformen (varibland parlamentarism och kommunal självstyrelse återfinns) får inte förändras och Sverige ska förbli en monarki. Kommittén ska inte heller beröra förhållandet till andra stater och mellanfolkliga organisationer, eftersom Riksdagskommittén i sitt uppdrag utreder hur EU-frågorna ska integreras i riksdagsarbetet. När det gäller frågan om kompetensfördelning mellan stat, kommun, landsting och en eventuell nyinrättad regional nivå prövas de av Ansvarskommittén.

Uppdrag att stimulera samhällsdebatten

Kommittén har ett särskilt uppdrag att verka öppet och att stimulera en författningspolitisk diskussion i hela samhället. Därigenom har utredningen fått en något annorlunda karaktär än vad som är brukligt för de flesta andra SOU:er.

Uppdraget har bland annat lett till att kommitténs webbplats använts aktivt för att sprida delrapporter och expertutlåtanden under utredningens gång. Webbplatsen har även kompletterats med plats för ett drygt 30-tal personligheter att skriva debattinlägg. Utöver sedvanliga politiska debattörer har även forsare vid nordiska lärosäten, före detta ledarskribenter samt representanter för ideell sektor (BRIS, Fonden för mänskliga rättigheter) och trossamfund (Sveriges Kristna Råd, Judiska församlingen i Stockholm) inbjudits att delta i diskussionen. Flera av inläggen har publicerats i annan media.

Det utåtriktade arbetet har också tagit sig uttryck genom anordnandet av en rad seminarier och konferenser. Därtill kommer fem "Samtal om grundlagen", där allmänheten inbjudits att delta med åsikter och kommentarer utifrån en paneldiskussion.

Ledamöter

Ledamöterna har tillsatts på förslag av riksdagspartierna.

• Per Unckel (m), landshövding, kommitténs ordförande
• Morgan Johansson (s), riksdagsledamot
• Göran Magnusson (s), f.d. riksdagsledamot
• Marita Ulvskog (s), partisekreterare
• Lena Hjelm-Wallén (s), f.d. statsråd
• Gun Hellsvik (m), generaldirektör, f.d. statsråd
• Henrik von Sydow (m), riksdagsledamot
• Mats Einarsson (v), f.d. riksdagsledamot
• Peter Eriksson (mp), språkrör
• Ingvar Svensson (kd), riksdagsledamot
• Kerstin Lundgren (c), riksdagsledamot
• Henrik Sjöholm (c), konsult
• Lena Isaksson (fp), advokat
• Daniel Tarschys (fp), professor

Därtill ingår:

• Johan Hirschfeldt, f.d. hovrättspresident

Som sakkunniga har utsetts

• Henrik Jermsten, regeringsråd
• Kristina Svahn Starrsjö, departementsråd

Sekretariat och referensgrupper

Sekretariatet består av huvudsekreterare och kanslichef Anders Eka samt sju sekreterare. Till utredningen finns även sex expert- och referensgrupper knutna:

• expertgrupp om normgivningsmakten (främst 8 kap. regeringsformen)
• referensgrupp om finansmakten (9 kap. regeringsformen)
• expertgrupp om olika former av normkontroll
• expertgrupp om ett nytt särskilt kapitel i regeringsformen om domstolarna
• expertgrupp om den kommunala självstyrelsens grundlagsskydd m.m.
• referensgrupp om regeringsformens utformning och struktur m.m.

Se även

Grundlagsutredningen