Från Rilpedia
Texten från svenska Wikipedia
Den här artikeln handlar om hur den graderade rösträtten såg ut i Sverige under perioden den praktiserades.
Sverige under tvåkammarriksdagen 1866-1971
Den kommunala rösträtten har lagts med i artikeln, men då inleds perioden snarare med 1862 års kommunallagar.
För information om kampen mot den graderade rösträtten se rösträttsrörelsen och socialdemokraterna.
Några uppgifter som underlättar tolkningen av tabellerna.
- Valbarhet och rösträtt har separerats i två olika kolumner
- Riksdagens första kammare valdes indirekt via kommunvalet. Därför saknas en kolumn för rösträtt till första kammaren.
- Källa för tabellerna är "Den Svenska Historien Band 14"[1]
- streck kallades olika inskränkningar i rösträtten som exempelvis utskyldsstreck, fattigvårdsstreck och värnpliktsstreck.
- rdr = riksdaler
- "Fyrk var benämningen på en skatteenhet som genom 1862 års kommunalreform blev allmän måttstock för beräkning av kommunalskatten på landsbygden. Varje skattskyldig skulle påföras ett fyrktal, som genom en kungörelse 1863-09-15 beräknades i förhållandet till den statliga skatten. Fyrk var därigenom en motsvarighet till det nutida begreppet skattekrona" (Landsarkivet i Lund). Fyrken baserades på både inkomst och förmögenhet.
Riksdagsvalet
| År |
Valbarhetskrav 1:a kammaren |
Rösträttsvillkor 2:a kammaren |
Effekt |
| 1866 |
- minst 35 år gammal
- vara man
- minimiinkomst 4000 rdr
- äga fastighet taxerad till minst 80000 rdr
- (inget arvode utgick)
|
- minst 21 år gammal
- vara man
- minimiinkomst 800 rdr
- äga fastighet taxerad till minst 1000 rdr
- eller arrendera fastighet taxerad till minst 6000 rdr
|
- Endast personer med god inkomst kan sitta i 1:a kammaren
- Effekterna 1866 blev att de besuttna inkl. hemmansägare gynnades medan arrendatorer, hantverkare, lägre tjänstemän och arbetare missgynnades. [2]
- 1908 (innan reformen) innebar detta att:
- ca 500.000 män hade rösträtt
- ca 100.000 nominellt berättigade män var uteslutna på grund av obetalda skatter eller liknande
- ca 700.000 män saknade rösträtt
- ca 1.400.000 kvinnor saknade rösträtt
|
| 1909[3] |
- minst 35 år gammal
- vara man
- minimiinkomst 3000 kr
- äga fastighet taxerad till minst 50000 kr
- (arvode utgår)
|
- minst 24 år gammal
- vara man
- ha betalat sina skulder till stat och kommun under 3 år
- inte vara försatt i konkurs
- inte vara omhändertagen av fattigvården
- ha fullgjort värnplikt
|
- 1911 (efter reformen) innebar detta att:
- ca 1.000.000 män hade rösträtt
- ca 250.000 nominellt berättigade män var uteslutna på grund av obetalda skatter eller liknande
- ca 1.500.000 kvinnor saknade rösträtt
- Med arvodet minskar behovet av god inkomst för att delta i 1:a kammaren.
|
| 1921 |
- minst 35 år gammal
- minimiinkomst 3000 kr
- äga fastighet taxerad till minst 50000 kr
|
- minst 23 år gammal
- inte vara försatt i konkurs
- inte vara omhändertagen av fattigvården
- inte vara ådömd straffpåföljd
- ha fullgjort värnplikt
|
|
| 1922 |
- minst 35 år gammal
- minimiinkomst 3000 kr
- äga fastighet taxerad till minst 50000 kr
|
- minst 23 år gammal
- inte vara försatt i konkurs
- inte vara omhändertagen av fattigvården
- inte vara ådömd straffpåföljd
|
|
| 1933 |
|
- minst 23 år gammal
- inte vara försatt i konkurs
- inte vara omhändertagen av fattigvården
- inte vara ådömd straffpåföljd
|
|
| 1937 |
|
- minst 23 år gammal
- inte vara försatt i konkurs
- inte vara omhändertagen av fattigvården
|
|
| 1945 |
|
|
|
Kommunalvalet
| År |
Rösträtt langdskommuner |
Rösträtt städer |
Rösträtt landsting |
Effekt |
| 1862 |
- följande fick rösta
- enskild som fyllt 21
- samfällighet dvs bolag
- oskiftat bo m.fl.
- kvinnor med debetsedel
- Varje fyrk enligt fyrklängden gav en röst
|
- följande fick rösta
- enskild som fyllt 21
- samfällighet dvs bolag
- oskiftat bo m.fl.
- kvinnor med debetsedel
- Varje skattekrona gav en röst. Skatten var 1% på inkomsten.
|
- Landstinget valdes av elektorer som i sin tur hade utsetts av kommunernas och städernas styrande organ.
- Det på detta sätt valda landstinget valde i sin tur riksdagens 1:a kammare.
|
- Enskilda rika personer eller bolag kunde lätt få mycket stort inflytande.
- Det var långt mellan väljare och 1:a kammare
|
| 1869 |
|
Ingen fick ha mer än 1/50 av kommunens röstetal eller i vissa fall ej mer än 100 röster. |
|
Begränsade extrem röstövervikt för exempelvis bolag. |
| 1900 |
Ingen fick ha mer än 1/10 av kommunens röstetal och aldrig mer än vad som motsvarade 5000 fyrkar.
|
|
|
Begränsade extrem röstövervikt |
| 1909[3] |
- En 40-gradig skala infördes för både lands-och stadskommuner.
- Man fick röster i proportion till inkomsten
- För höga inkomster ökade röststyrkan långsammare
- Ett tak på 40 röster var satt
- För landskommuner gällde att ingen fick ha mer än 1/10 av kommunens röstetal
|
Landstinget blir direktvalt |
|
| 1918 |
- Allmän och lika rösträtt införs
- Rösträttsåldern sätts till 23 år
- Men man får inte...
- vara försatt i konkurs
- vara omyndigförklarad
- vara varaktigt omhändertagen av fattigvården
- vara ådömd straffpåföljd
- ha missat betalning av ett av tre års kommunalskatt
|
Rösträttsåldern sätts till 27 år |
|
| 1937 |
- Rösträttsåldern är 23 år
- Men man får inte...
- vara försatt i konkurs
- vara omyndigförklarad
- vara varaktigt omhändertagen av fattigvården
- ha missat betalning av ett av tre års kommunalskatt
|
Rösträttsåldern sätts till 23 år |
|
| 1941 |
- Rösträttsåldern sätts till 21 år
- Men man får inte...
- vara försatt i konkurs
- vara omyndigförklarad
- vara varaktigt omhändertagen av fattigvården
- ha missat betalning av ett av tre års kommunalskatt
|
Rösträttsåldern sätts till 21 år |
|
| 1945 |
Enda kravet blir 21 års ålder |
|
|
Källor
- ↑ Den Svenska Historien Band 14 sida 116-120, ISBN 91-34-42688-4
- ↑ Den Svenska Historien Band 12 sida 190-199, ISBN 91-34-42684-1
- ↑ 3,0 3,1 Den Svenska Historien Band 13 kap Höger och vänster i strid om rösträtten 1890-1909, ISBN 91-34-42686-8
