Gotisk arkitektur

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Gotikens arkitektur)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Västra sidan av katedralen i Reims, Frankrike.

Den här artikeln behandlar den gotiska arkitekturen. Ca 1163 - 1420.

Innehåll

Konstruktiva egenskaper

Upprinnelsen till den gotiska arkitekturen var strävan att uppföra kyrkobyggnader av basilikatyp, dvs med högre mittskepp och lägre sidoskepp. Svårigheten bestod i att föra ned trycket från de massiva korsvalven i mittskeppet utan att vara tvungen att ta till alltför grova murar som stöd. Den gotiska arkitekturen använde sig av tre sammanhängande konstruktiva principer för att lösa problemet: det fyrdelade kryssribbvalvet, spetsbågen och strävpelaren.

Trycket från valvet mildrades genom ett system av ribbor mellan vilka ett tunt skal av sten bildade valvkapporna. Genom att trycket från valven nu fördes ned i bestämda punkter istället för jämnt fördelat över en hela muren kunde man helt enkelt ta bort delar av muren. När man lät de utvändiga strävpelarna uppta stora delar av trycket från valvet kunde ytterligare stora delar av muren ersättas med fönster. Genom att brottet mellan valvets horisontella krafter och den vertikala muren inte längre blev så markant kunde man ersätta den tidigare rundbågen med spetsbågen som lättare kunde anpassas till olika spännvidder. En konsekvens av detta var att man kunde ersätta den tidigare bundenheten vid kvadratiska travéplaner med rektangulära planer - både spännvidderna och dimensionerna i kyrkobyggnaderna ökade avsevärt.

Även andra detaljer som kan sägas vara typiska för den gotiska arkitekturen kan härledas direkt ur dess konstruktiva grundprinciper. Knippelarna utgör naturliga fortsättningar på ribborna i valvet; spetsbågen hänger samman med de konstruktiva formerna och skrevs ofta in i höga gavlar som direkt avspeglades i takets lutning.

Där den romanska arkitekturen förblev bunden till de statiska antika byggelementen och artikuleringen mellan burna och bärande delar, upphävdes dessa motsatser i den gotiska arkitekturen som i stället strävar uppåt och ofta är så rikt ornamenterad att man har svårt att få ett helhetsintryck inför alla strävpelare, fialer, vimperger, torn och skulpturala element. Trots detta är gotiken en av de konstruktivt mest konsekvent genomförda byggstilarna i historien.

Unggotiken

Klosterkyrkan Saint-Denis interiör

I koromgången i klosterkyrkan Saint-Denis användes för första gången spetsbågiga kryssribbvalv på ett medvetet sätt, och dess invigning 1144 med närvaro av Ludvig VII, Abbot Suger och biskopar från hela Frankrike kan sägas inleda den gotiska epoken. Kolonnerna och valven bildar ett ramverk utan massiv murverkan kring symboliken i bilderna i de målade fönstren: "Hela sanktuariet genomströmmas av ett mirakulöst och kontinuerligt ljus, som tränger in genom de allra heligaste fönstren" som Suger själv uttryckte det.

Notre-Dame i Paris med södra transeptet i förgrunden

Konstruktivt följdes Saint-Denis av fler kyrkoprojekt som alla eftersträvade större enhetlighet och mer vertikalitet. I katedralen i Sens omkring 1140-1180 höll man fast vid emporvåning och stödväxling och en klassisk, vilande proportionering dominerar fortfarande. I Notre-Dame de Paris övergav man stödväxlingen vilket gav mer enhetlighet men höll fast vid emporerna. Tjocka kolonner avlöses av knektar som sträcker sig upp i valven.


Höggotiken

Katedralen i Reims

I Notre-Dame i Chartres kom den gotiska stilen omkring 1200 att först hitta sin höggotiska balans mellan detaljering och helhet. Man ersatte emporvåningen med ett triforium och gjorde arkaderna högre samt klerestoriet betydligt större än tidigare, vilket ledde till att mittskeppets övre del nu badade i ljus och färg. Samtidigt bands alla delarna ihop av knektarna och ribborna som bildade ett konsekvent system från golvet till slutstenarna som med strävpelarnas hjälp gav ett lätt intryck. Koret gjordes nästan lika stort som långhuset och omgavs av en koromgång vilket medgav ännu mer ljus.

I Katedralen i Reims, påbörjad 1211, har ännu mer ljus släppts in i kyrkorummet genom att klerestoriet nästan uteslutande består av masverk och att rosettfönstret antagit enorma proportioner. Ett enhetligt system sambinder i Reims både kor och transept, och portalernas dimensioner svarar mot skeppen i interiören.

I katedralen i Amiens, påbörjad 1220, uppnåddes gotikens största dimensioner - 42 meters takhöjd invändigt - och mittskeppsväggarna kan knappast kallas väggar längre - arkaderna upptar mer än halva höjden - och korets plan består av ett raffinerat system som kombinerar 7 inre och tolv yttre stödpunkter.


Sengotiken

Koret i Sainte-Chapelle

Det sista monumentala höggotiska katedralprojektet blev koret i katedralen i Beauvais som påbörjades 1225. Det störtade samman på 1280-talet vilket kan ses som övergången från den höggotiska strävan efter balans mellan konstruktiva delar till sengotikens mer dekorativa verkan med helt dominerande spröjsverk, en utveckling som kom att mynna ut i Sainte-Chapelle som från början tänktes som ett helt uppglasat skrin kring den relik, Kristi törnekrona, som förvarades där. Dess kor består nästan uteslutande av glas, och dess stödsystem har minimerats till vertikala pelare som tryckts mot den höga fasaden.

Civilarkitektur

Palats och privathus

I städerna, i synnerhet i Paris, kom dock en viktig ny form av aristokratiskt bostadsform att se dagens ljus, s.k. hôtel:

Borgar

Arkitekturen i de franska privathusen påverkades inte nämnvärt av utvecklingen i kyrkorna. Den feodala adeln levde till övervägande del på landsbygden i borgar. Borgarna som byggdes under den romanska perioden var bostadstorn, s.k. donjon. Under gotiken omgavs istället la Grand' Salle och det privata kapellet av en murgördel och flera torn.

Gotiken efter renässansen

England övergav aldrig gotiken.

Nygotiken

Nygotiken var en "nationell stil" i alla Europas länder, i opposition till de nyklassiska stilarna som uppfattades som internationella.

Lista över gotiska katedraler

Följande är en ofullständig lista över gotiska katedraler.

Katedral Byggår Stad/Region
Frankrike
Klosterkyrkan Saint-Denis Saint-Denis, Île-de-France
Katedralen i Chartres Chartres, Eure-et-Loir
Katedralen i Reims Reims, Marne
Notre-Dame i Laon Laon, Aisne
... Étampes
... Avallon
Saint-Bénigne i Dijon Dijon
Saint-Loup-de-Naud
La Charité-sur-Loire
Notre-Dame Paris
Katedralen i Amiens Amiens
Saint-Barthélemy Liège
Saint-Gilles du Gard Gard
Saint-Trophime Arles
Saint-Étienne i Bourges 1195-1255 Bourges, Cher
... Le Mans
Katedralen i Beauvais 1225-1278 Beauvais, Oise
Sainte-Chapelle Paris
Saint-Germain-en-Laye
... Strasbourg
... Rouen
Italien
... Modena
Baptisteriet, domen
och kampanilen
Pisa
... Siena
Domen i Milano Milano
San Nicolà Pellegrino Trani
Spanien
Santa Maria de la Sede Sevilla
Storbritannien
... Salisbury
... Wells
... Rochester
... Lincoln
... Gloucester
Westminster Abbey London
Tyskland
... Limburg an der Lahn
... Minden
Domen i Albrechtsburg Meißen
Domen i Naumburg Naumburg
Kölnerdomen Köln
Katedralen i Ulm Ulm
Centraleuropa
Stefansdomen Wien, Österrike
Mariakyrkan i Kraków Polen
Mariakyrkan i Gdansk Polen
Katedralen i Zagreb Kroatien
Sankt Martinsdomen Bratislava, Slovakien
Sankta Barbarakyrkan Kutna Hora, Tjeckien
Sankt Vituskatedralen Prag, Tjeckien

Se även

Externa länkar

Personliga verktyg