Från Rilpedia

Gesersagan även Gesareposet är det största centralasiatiska eposet och känt hos bl. a. mongoler, tibetaner och kineser och av obekant ursprung.

Grundmotivet är Indra- eller Hormuzgudasonen Geser-Chans (hos tibetanerna Kesar) bedrifter. Geser föds som människa men har likväl många gudomliga förmågor. Geser besegrar alla onda makter (jättar, drakar och de tre konungarna i Shiraigol) och återställer det godas makt på jorden. Gesers krigiska dygder och hans slughet besjungs i hela Centralasien från Ladakh till Mongoliet, speciellt dock i östra Tibet. Gesareposet finns i tibetanska, mongoliska och turkspråkliga varianter. De som framför eposet var och är till stor del fortfarande speciella Gesar-barder, som memorerar mycket långa stycken av stoffet utantill. Eposet är mycket omfattande och tar sin början med världens skapelse. Antagligen var framträdandet tänkt att pågå i flera dagar. Geser var den mandschuiska Qingdynastins skyddshelgon. Av Gesersagans otaliga varianter torde den 1716 i Kina utgivna sydmongoliska versionen, den så kallade Stora Gesersagan, vara den tidigast upptecknade. De tibetanska legenderna är troligen de äldsta.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gesersagan, 1904–1926 ^(Not).