Georg Wallin d.ä.
Från Rilpedia
|
|||||
|
|
|||||
| Kyrka | Svenska kyrkan | ||||
|---|---|---|---|---|---|
|
|
|||||
| Stift | Göteborgs stift, biskop | ||||
| Period | 1701-1702 | ||||
| Företrädare | Johan Carlberg | ||||
| Efterträdare | Johannes Tingvall | ||||
|
|
|||||
| Stift | Härnösands stift, superintendent | ||||
| Period | 1702-1723 | ||||
| Företrädare | Julius Erici Micrander | ||||
| Efterträdare | Petrus Jonae Asp | ||||
|
|
|||||
| Född | 1 maj 1644 i Vibyggerå socken | ||||
| Död | 8 juli 1723 i Säbrå socken | ||||
Georg Jöran Wallin, född 1 maj 1644 i Vibyggerå socken, Ångermanland, död 8 juli 1723 i Säbrå socken, Ångermanland, var biskop av Göteborg och superintendent av Härnösand. Fadern var bonde, gästgivare och länsman.
När Georg Wallin efter sommarferierna 1674 återvände till Uppsala för sitt andra studieår, led han skeppsbrott utanför Gävle, men räddade sitt liv simmande på en planka. Han miste dock allt sitt bohag. Wallin blev filosofie magister i Uppsala 1676, prästvigdes samma år och tjänstgjorde de följande åren som huspredikant hos riksråden Gustav Banér och Nils Brahe. I april 1680 följde Georg Wallin som predikant vid gardet, en avdelning till Kungsör. Karl XI, som vistades på kungsgården, kallade honom att predika där på söndagen och "Från den stunden var Wallin Carl den elftes själasörjare, vilken han omfattade med aldrig svikande respekt och förtroende", och "Hans inflytande över Carl XI skall ha varit mycket stort. Han hade ständigt oanmäld tillträde till konungens person och majestätet inlät sig ofta i förtroliga samtal med sin biktfader".
År 1681 blev han hovpredikant, tillträdde 1685 Gävle pastorat, utnämndes 1690 till överhovpredikant och blev vid jubelfesten 1693 teologie doktor. Som överhovpredikant åtnjöt han hos Karl XI och dennes gemål det största förtroende samt betjänade båda i deras sista stunder. Efter att ha medföljt Karl XII på fälttåget till Själland i egenskap av fältsuperintendent utnämndes han den 5 augusti 1701 till biskop i Göteborgs stift, men förflyttades redan efter precis åtta månader (1702) på egen begäran som superintendent och med bibehållen biskopstitel till Härnösand, som Julius Erici Micranders efterträdare. Där blev hans ämbetsförvaltning försvårad genom ryssarnas upprepade härjningar, och han måste vid deras angrepp 1721 mot Härnösand fly från staden. Hans maka dog den 26 maj samma år, och den ryska mordbrännarflottan plundrade Säbrå och brände ner prästgården med hustruns bår i.
Han efterträddes som superintenden i Härnösand av Petrus Jonae Asp.
Referenser
Tryckta källor
- Porträtt av biskopar i sin tid, professor Anders Jarlert, Göteborgs stiftshistoriska sällskap, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1997 ISBN 91-7029-337-6 s. 23-25
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
| Företrädare: Julius Erici Micrander |
Superintendent i Härnösands stift 1703–1723 |
Efterträdare: Petrus Jonae Asp |
