Gallium
Från Rilpedia
|
|||||||||||||||||||
Allmänt | |||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kemiskt tecken, nummer | gallium, Ga, 31 | ||||||||||||||||||
Ämnesklass | övriga metaller | ||||||||||||||||||
Grupp, period, block | 13, 4, p | ||||||||||||||||||
Densitet | 5904 kg/m3 (273 K) | ||||||||||||||||||
Hårdhet | 1,5 | ||||||||||||||||||
Utseende | silvrigt vit |
||||||||||||||||||
Atomens egenskaper | |||||||||||||||||||
Atommassa | 69,723 u | ||||||||||||||||||
Atomradie (beräknad) | 130 (136) pm | ||||||||||||||||||
Kovalent radie | 126 pm | ||||||||||||||||||
van der Waalsradie | 187 pm | ||||||||||||||||||
Elektronkonfiguration | [Ar]3d104s24p1 | ||||||||||||||||||
e− per skal | 2, 8, 18, 3 | ||||||||||||||||||
Oxidationstillstånd (oxid) | 3 (amfoterisk) | ||||||||||||||||||
Kristallstruktur | ortorombisk | ||||||||||||||||||
Ämnets fysiska egenskaper | |||||||||||||||||||
Aggregationstillstånd | fast | ||||||||||||||||||
Smältpunkt | 302,91 K (30 °C) | ||||||||||||||||||
Kokpunkt | 2477 K (2403 °C) | ||||||||||||||||||
Molvolym | 11,80 ·10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||
Ångbildningsvärme | 258,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||
Smältvärme | 5,59 kJ/mol | ||||||||||||||||||
Ångtryck | 9,31·10-36 Pa vid 302,9 K | ||||||||||||||||||
Ljudhastighet | 2740 m/s vid 293,15 K | ||||||||||||||||||
Diverse | |||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 1,81 (Paulingskalan) | ||||||||||||||||||
Värmekapacitet | 370 J/(kg·K) | ||||||||||||||||||
Elektrisk ledningsförmåga | 6,78·106 S/m (Ω−1·m−1) | ||||||||||||||||||
Värmeledningsförmåga | 40,6 W/(m·K) | ||||||||||||||||||
1a jonisationspotential | 578,8 kJ/mol | ||||||||||||||||||
2a jonisationspotential | 1979,3 kJ/mol | ||||||||||||||||||
3e jonisationspotential | 2963 kJ/mol | ||||||||||||||||||
4e jonisationspotential | 6180 kJ/mol | ||||||||||||||||||
Mest stabila isotoper | |||||||||||||||||||
|
|||||||||||||||||||
SI-enheter & STP används om ej annat angivits |
Gallium är ett metalliskt grundämne. Det har den egenheten att det smälter nära eller vid rumstemperatur. Denna egenhet delas enbart med metallerna francium, cesium, kvicksilver och rubidium. Gallium är dock unikt på det sättet att det ändå har en så pass hög kokpunkt, och kan därför användas i termometrar som mäter från rumstemperatur till extrema temperaturer.
Galliums densitet är högre i flytande fas än i fast, vilket även det är en ovanlig egenskap hos metaller. Denna delas endast med vismut och germanium.
Galliums största användningsområde är som beståndsdel i halvledare, till exempel GaN och GaAs.