Gösta Bagge
Från Rilpedia
Gösta Adolfsson Bagge, född 27 maj 1882 i Stockholm, död 3 januari 1951 i Högalid i Stockholm, var en svensk professor i nationalekonomi och högerpolitiker. Han var ecklesiastikminister åren 1939-44 i samlingsregeringen under andra världskriget.
Under sin tid som doktorand i nationalekonomi vid Stockholms högskola återstartade Bagge 1911 den konservativa idétidskriften Svensk Tidskrift tillsammans med Eli F Heckscher.[1] Bagge disputerade 1917 vid Stockholms högskola på avhandlingen Arbetslönens reglering genom sammanslutningar,[2] och blev samma år docent. År 1921 blev han professor i nationalekonomi och socialpolitik samt grundade Socialinstitutet i Stockholm, vilket senare blev Socialhögskolan. Under 1910- och 1920-talen var Bagge aktiv som kommunalpolitiker i Stockholm, framför allt inom socialpolitiken, och 1932 blev han riksdagsledamot.
Bagge blev högerledare efter Arvid Lindmans plötsliga avgång 1935 och innehade den posten till 1944. Han var statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet i samlingsregeringen (under nästan hela dess existens 1939-44).
Bagge var socialkonservativ politiker inom högerpartiet, men hade ekonomiskt liberal grundsyn och var en hård kritiker av den ekonomiska politik den dåvarande finansministern Ernst Wigforss förde.
Bagge invaldes 1942 som ledamot nummer 896 av Kungliga Vetenskapsakademien och blev teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1944.[3]
Bagges grav återfinns på Norra begravningsplatsen.[4]
Källor
- ↑ Johan Westrin: Svensk Tidskrifts historia
- ↑ Libris
- ↑ KTH: Hedersdoktorer 1944-2008, läst 12 april 2009
- ↑ Göran Åstrand, Här vilar berömda svenskar. 1999, s. 20
Litteratur
- Per G. Andreen: De mörka åren. Perspektiv på svensk utrikespolitik våren 1940-nyåret 1942, Kungl. Boktryckeriet P. A. Nordstedt & Söner, Stockholm 1971. 1.
Externa länkar
- Wikiquote har citat av eller om Gösta Bagge
Företrädare: Arvid Lindman |
Högerns riksorganisations partiordförande 1935-1944 |
Efterträdare: Fritiof Domö |
Företrädare: Arthur Engberg |
Sveriges ecklesiastikminister 1939-1944 |
Efterträdare: Georg Andrén |