Gåshaga
Från Rilpedia
Gåshaga är ett område inom stadsdelen Käppala på södra Lidingö, Lidingö kommun, Stockholms län.
Innehåll |
Historia
Tidig historia
Området har fått sitt namn av lantbruksfastigheten Gåshaga gård som fick sin fastighet lagfaren vid den stora skogsdelningen av Lidingölandets alla frälsehemman, som genomfördes med början den 29 augusti 1774. 50 år innan, 1720 gjordes en viss uppdelning av skogen närmast gårdarna, men stora skogsområden var allmän mark ända fram till 1774, som på kartan från 1720 anges som "odelad skog". Nuvarande Gåshaga brygga ligger på den ostligaste udden på kartan från 1720, benämnd "Gåshaga Galten", som till mitten på 1600-talet var en holme skild från fastlandet, benämnd "Galten".[1] Strax norr om udden är en fast varp för strömmingsfiske[2] markerad. Fisk och speciellt strömming var under lång tid ett mycket viktigt baslivsmedel i skärgården som gårdarna med fiskevatten kunde ta upp i stora mängder till en låg kostnad och liten arbetsinsats.
De under tidigt 1300-tal etablerade lidingögårdarna hade från cirka 1480 styrts av släkten Banér på Djursholms slott och utbjöds efter skogsdelningen 1774 till försäljning av Banérs. Vid uppmätningen av fastighetsgränserna mellan gårdarna hanterades Gåshaga gård som en separat gårdsenhet medan Käppala gård ingick i Breviks gård, vid den tiden kallad Stora Brevik. Gåshaga gårds huvudbyggnader låg strax norr om nuvarande korsning mellan Gåshagaleden och den stump av Ekholmsnäsvägen som finns vid Gåshaga, där den ursprungliga vägen från Gåshaga till Ekholmsnäs började.[3] På mitten av 1800-talet ägdes gården av familjen Witte. Från gården hade man direkt utsikt över Hustegafjärden och Elfvikslandet.
I början av 1960-talet anhöll dåvarande ägaren till Gåshaga gård att få bränna ner de förfallna trähusen och de sista delarna av den ursprungliga gårdens träbyggnader revs en bit in på 1970-talet.
1913 när Lidingös villabebyggelse och företaget AGA hade börjat etableras på södra Lidingö, påbörjades bygget av den södra delen av Lidingöbanan, linje 21. Banan utsträcktes till Gåshaga under 1916. Slutstationen förlades alldeles intill vattnet. För att öka trafikunderlaget köpte trafikbolaget in strandmark och byggde ett strandcafé och friluftsbadet "Gåshagabaden" med badhytter. Omkring 1919 öppnade Gåshaga sportrestaurang, ritad av arkitekt Erik Hahr. För att öka attraktionskraften som nöjesetablissemang och friluftsbad byggde man också en dansrotunda och kägelbana. Konstnären Vicke Andrén som bodde i Brevik svarade för väggmålningarna i restaurangen med motiv från sommarens badliv. Restaurangen fick senare namnet Gåshaga värdshus och blev ett populärt utflyktsmål för båtfolket som kunde lägga till precis vid värdhuset. Värdshuset brann ner till grunden 1982 och inga planer kom fram på att försöka återskapa restaurangen. År 1946 avkortades spårvagnslinjen något hundratal meter. Spåren ned till stranden låg dock kvar för växling av järnvägsvagnar till den planerade industriella verksamheten i området, som kom till användning när en margarinfabrik uppfördes i området på 1960-talet.
Industriverksamhet
1961 uppförde företaget Unilever en stor margarinfabrik i närheten av vattnet inom företaget AB LIVA Fabriker, då man slog ihop Unilevers margarinfabriker i Arboga, Svea i Kalmar, Agra i Stockholm och företaget Vandenbergh[4] i Sundbyberg till en gemensam produktionsenhet som förlades till Gåshaga. Fabriken kom att förse stora delar av Sverige med margarin och vegetabilisk olja. Den mesta delen av råvaran fraktades till Gåshaga med företagets egna tankfartyg kallat "Margot" med anspelning på margarin, som lade till vid kajen nedanför fabriken. I mitten på 1980-talet hade man som mest cirka 220 anställda och tillverkade 40 000 ton margarin per år samt stora volymer raffinerad vegetabilisk olja, främst soja- och rapsolja, som såldes på 10 liters dunkar och 200 liters fat till grossister och bagerier. Restprodukter från tillverkningen exporterades med järnvägstankvagnar till Tyskland för användning inom kosmetikaindustrin. På hösten 1991 togs beslutet att lägga ner fabriken i Gåshaga och slå ihop den med bolagets margarinfabrik i Helsingborg, föranlett av en alltmer hårdnande konkurrens från Europas andra större margarinfabriker. Fabriken stängdes 1992 varvid de stora lokalerna stod tomma under några år. Idag har företaget Bonver Videodata AB sin huvudverksamhet i lokalerna som dessutom inrymmer ett antal mindre separata företag. Ett par mindre industrier fanns också i mitten på 1960-talet norr om margarinfabriken till vänster om vägen ner mot gamla Gåshaga Värdhus, nuvarande Gåshaga brygga, bland annat ett företag som tillverkade vattenfast lim för plywoodindustrin.
På den nordöstra delen av Gåshagaområdet hade Svenska Shell AB under många år sin stora fabriksanläggning för tillverkning av speciella smörjoljor, kallad Shell-Rasta[5], med ett stort antal lagringscisterner. Verksamheten lades ner i början på 1990-talet. Shells mångaåriga industriverksamhet hade medfört att marken blivit kraftigt förorenad, varför ett omfattande saneringsarbete genomfördes innan de nya bostadshusen kunde uppföras.
Efter hand har Gåshaga utvecklats från ett område med huvudsak industriell verksamhet till ett renodlat bostadsområde.
Bostadsområden
Sedan större delen av industriverksamheten vid Gåshaga hade avvecklats under senare delen av 1990-talet, uppfördes med början år 2000 exklusiva bostäder i området, där man som det huvudsakliga argumentet i boendemiljön vid försäljningen angav närheten och fri utsikt över havet med möjlighet till egen båtplats ett stenkast från bostaden. Den sista etappen i byggnationerna avslutades 2007. Området består av tre delar; Gåshaga Pirar med flerfamiljshus och radhus, Gåshaga Strand med friliggande villor och Gåshaga Brygga med radhus. Hela området präglas av sin närhet till vattnet, med småbåtshamnar, pirar och badö. De olika husen byggdes delvis i en ovanlig design med bland annat lärkträ och mycket stora fönster. Projektet Gåshaga har fått utstå en hel del kritik då man tidigt konstaterade allvarliga fuktskador som orsakats av felaktiga byggmetoder och många lägenheter och fristående villor måste genomgå omfattande reparationer av väggar och tak. Boende har också ifrågasatt om marken verkligen har sanerats i tillräcklig omfattning från den tidigare industriverksamhet innan bostäderna började uppföras. Lägenheterna har tidvis varit mycket svårsålda på grund av höga priser och det stora avståndet in till Lidingös centrala delar och köpcentra.
Bostäderna i Gåshaga har ritats av den svenska arkitekten Thomas Sandell. Designen har kritiserats för att den stör omgivningen och inte når upp till en sådan estetisk nivå som bör kunna krävas av vattennära arkitektur i Stockholms Län.
Lidingöbanan förlängdes under 2001 åter ner till vattnet och fick en ny slutstation, Gåshaga brygga. Där anlades också en ny brygga för skärgårdsbåtar. Gåshaga brygga kompletterar den tidigare huvudbryggan för området vid Klippudden.
Bilder
 Strandpromenaden vid den norra delen av Gåshaga bostadsområde mot Hustegafjärden. |
 Området vid Gåshaga marinas bryggplatser. |
 Flerbostadshus på områdets östra sida med utsikt mot Höggarnsfjärden. |
 Flerbostadshus på områdets östra sida med utsikt mot Höggarnsfjärden. |
 Gåshaga Marinas östra bryggplatser för fritidsbåtar mot Hustegafjärden. |
 Norra delen mot Hustegafjärden med friliggande villor och Gåshaga Marinas bryggplatser för fritidsbåtar i förgrunden samt hamnrestaurangen "Bryggan". |
 Östra delen vid Gåshaga brygga med anlagd konstgjord ö med sandstrand och grund lagun direkt nedanför flerbostadshusen. |
 Bostadslänga vid Gåshaga brygga som är byggd på LIVA fabrikers tidigare mark. Foto: Maj 2009. |
Kommunikationer
Bil och Lidingöbanan som går mellan Ropsten och slutstationen Gåshaga brygga. Gåshaga brygga trafikeras också av skärgårdsbåtarna i Stockholms norra skärgård, exempelvis Vaxholmsbolagets båtar och Cinderellabåtarna som har sina hemmahamnar i Nybroviken och vid Strömkajen utanför Grand Hôtel i Stockholms innerstad. Närmaste tilläggsplats vidare ut i Stockholms skärgård är Vaxholm.
Genom det stora antalet bostäder i Gåshagaområdet har belastningen och köbildningen på Södra Kungsvägen vid rusningstid på vägsträckan Skärsätra-Mölna-Högberga med två bomförsedda järnvägsövergångar och hastighetsbegränsning till 30 km/h, ökat i avsevärd grad. Förhållandet har medfört att en utbyggnad av Gåshagaleden genom en förbifart av dessa områden ligger som nästa stora projekt i den kommunala budgeten, inbegripet en total översyn av kommunikationerna mellan södra Lidingös bostadsområden och Stockholm, där Lidingöbanans nuvarande kapacitet inte anses fylla de krav som kan ställas på en effektiv kollektivtrafik som kan vara ett konkurrerenskraftigt alternativ till bilen. Genom att många som bor långt från Lidingö centrum, använder bilen för sin transport över Lidingöbron har belastningen på infartsparkeringen vid Ropsten utvecklats till ett problem för de som vill parkera sin bil där, för omstigning till Stockholms tunnelbanenät.
Gåshaga brygga som tilläggsplats för skärgårdsbåtar
Under 2008 körde en Vaxholmsbåt in med stor kraft i tilläggsbryggan vid Gåshaga. Bryggan skadades så allvarligt att man senare var tvungen att stänga bryggan och beslöt att konstruera en helt ny tilläggsbrygga som beräknas var klar innan sommaren 2009. Orsaken till påkörningen uppgavs vara ett teknisk fel i båtens manöversystem. Fram till att den nya bryggan är klar fungerar Klippuddens tilläggsbrygga för skärgårdsbåtar som huvudbrygga för området.
Se även
Referenser
Fotnoter
- ↑ Lidingökarta från november 1661 upprättad av Pedher Mehnlöös.
- ↑ På kartor från 1700-1800-talet över Lidingö finns ett stort antal strömmingsvarp markerade runt om ön. Varparna var fasta fångstredskap för strömming som var utlagda från stranden inom gårdens fiskevattenområde.
- ↑ Gårdens placering, huvudbyggnader och vägnät framgår tydligast på en ekonomisk karta över Lidingö upprättad 1901.
- ↑ Namnet Vandenberg har sitt ursprung i den holländska familjen Van den Bergh, en av huvudägarna av Unilever.
- ↑ Rasta är namnet på fastighetsområdet i den nordöstra delen av Gåshaga mot Hustegafjärden som är uppkallat efter torpet Rasta som låg ett stycke från stranden och tillhörde Gåshaga gård. Området är idag bebyggt med fristående villor.
Källor
- Lidingö stads kulturarkiv
- Cisterna byggprojekteringsbolag, projekt Gåshaga.
- Eric och Nils Forsgren, Lidingö - Människor och miljöer, 1995, sidan 143-144. ISBN 91-630-3812-9.
|
|||||
