Från Rilpedia

Friedrich Wilhelm Bessel, född 22 juli 1784 i Minden i Westfalen, död 17 mars 1846 i Königsberg, var en tysk matematiker och astronom.

Bessel kom vid femton års ålder till Bremen för studier i handelslära, där hans intresse för astronomi och geografi ådrog honom Olbers uppmärksamhet. På dennes rekommendation fick han anställning vid Schröters privatobservatorium i Lilienthal och kallades 1810 till Königsberg, där han 1811-13 byggde ett nytt observatorium, som försågs med de bästa instrument, bland vilka i synnerhet heliometern är berömd. Med dessa gjorde han många iakttagelser och banade överhuvudtaget nya vägar för den astronomiska iakttagelsekonsten. Men han var också djupt invigd i astronomins matematiska teorier och skapade fullkomligt nya metoder.

Genom iakttagelser av stjärnorna Sirius och Procyon trodde sig Bessel finna, att de rör sig omkring ett mörkt centrum. Han tillkännagav, att en planet måste finnas bortom Uranus, vilket senare bekräftades.

Bessel var den förste som använde parallax för att beräkna avståndet till en stjärna. År 1838 angav han att stjärnan 61 Cygni hade en parallax på 0,314 bågsekunder mätt vid jordens extremlägen på sin bana runt solen. Detta skulle innebära att avstånd på omkring 10 ljusår, ett värde ganska nära 11,4 ljusår som numera anses vara det korrekta värdet.

Bessel upptäckte och har gett namn till besselfunktionen. Han definierade formen på besselgeoiden, som är bas för många svenska kartor.

Bessel var samtida med Carl Friedrich Gauss, också både matematiker och astronom.

År 1823 invaldes Bessel som utländsk ledamot nummer 246 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Externa länkar

• Bessel, biografi från universitetet S:t Andrews i Skottland