Fridolf Rhudin
Från Rilpedia
Detta är sidan för oss som vill skriva Wikipedia-artiklar om personer. Se även Rilpedia:biografiska artiklar och Rilpedia:Namngivning av personer.
Innehåll |
Allmänintresse och biografier?
Vilka personer kan anses vara av tillräckligt allmänintresse för att förtjäna biografier?
Levande och verksamma personer
När det gäller levande och ännu verksamma personer, kan en idé vara att använda Google för att söka på namnet. Träffar som tycks ha sitt ursprung i personens egen aktivitet i diskussionsgrupper eller liknande kan man bortse från, liksom den egna hemsidan och liknande. Det man framför allt bör bedöma "allmänintresset" utifrån är träffar i nyhetsmedia (använd till exempel Google News).
Historiska personer
När det gäller historiska personer, vilket man här kan definiera som personer som är döda eller åtminstone har uppnått hög ålder och kan anses ha huvuddelen av sin livsgärning bakom sig, bör man i första hand se till vad som tidigare ha skrivits. Det är inte meningen att den biografi man skriver till Wikipedia skall vara ny och självständig forskning; sådant är bättre att publicera i någon tidskrift. (Se Rilpedia:Vad Wikipedia inte är)
- Om en person omnämns under egen rubrik antingen i allmänna encyklopedier eller i nationella biografiska uppslagsverk (SBL eller dess utländska motsvarigheter), då kan personen anses vara odiskutabelt kvalificerad. Detsamma gäller ofta om personen återfinns i något områdesspecifikt uppslagsverk, till exempel om konst, musik eller litteratur. Sådana bör dock användas med urskillning; vissa är mycket generösa med vilka personer som tas med och man får göra en rimlighetsbedömning.
Exempel: Om det om en viss musiker bara står att han är belagd som violinist i hovkapellet i Dresden ett par år på 1770-talet, kan denne knappast anses tillräckligt intressant för en biografi på Wikipedia. Om han däremot (exempelvis) var hovkapellmästare och komponerade ett större antal operor eller symfonier varav ett par går att få tag på i inspelat skick idag, kan han nog förtjäna en biografi. En målare som finns representerad och utställd i några olika större offentliga konstsamlingar kan anses vara intressant; en som bara omnämns som lärjunge till en känd målare i ett bevarat 1600-talsbrev i något arkiv är det inte.
För exempel på litteratur man kan ha nytta av, se uppslagsordet Biografiska uppslagsverk.
- Om en person omnämns (mer än i förbigående) i en allmän historiebok eller en introducerande handbok av det slag som används på exempelvis universitetens A- och B-kurser, bör personen också anses kvalificerad. (Det överlappar förmodligen en del med det första kriteriet, men kan inkludera en del personer som ännu inte har hunnit komma in i långsamt utgivna uppslagsverk.)
- Man kan alltid använda Google, och chansen är betydande att man skall hitta något även om på sin tid käända men idag relativt bortglömda personer. Men man kan också gräva något djupare än man kommer med en vanlig Google-sökning, genom att söka i de många databaser som är tillgänglig över webben, exempelvis i bibliotekskataloger som Libris. Om man är ansluten till något universitetsnätverk har man sannolikt tillgång till ett stort antal fylligare bibliografiska databaser, och dessutom i regel hundra- eller tusentals elektroniska tidskrifter. Dessa är etablerade vetenskapliga tidskifter som även görs tillgängliga i elektroniskt format för premnumeranter. Bland dessa är det inte så få som har scannat in och gjort även äldre nummer tillgängliga för fulltextsökning.
- Ett uppslagsverks uppgift är att summera det som redan är känt i ett ämne och den ståndpunkt eller de olika ståndpunkter som är rådande idag ifråga om ämnet. Däremot är det, som redan nämnts ovan, inte meningen att man skall publicera ny forskning. Om man upptäcker att det inte finns särskilt mycket skrivet om en person, ens i områdesspecifika uppslagsverk, och det visar sig att man får forska i opublicerade källor i arkiv eller pussla samman uppgifter ur väldigt spridda avhandlingar eller uppsatser i vetenskapliga tidskrifter, då har man gått över gränsen från att summera rådande forskningsläge till att skapa en ny syntes av kunskap.
- Men finns det då inte ouppmärksammade personer som förtjänar att bli nämnda? Jo, det kan det göra; det har exempelvis hänt att tidigare bortglömda konstnärer har återupptäckts; både Judith Leyster och Johannes Vermeer, idag stora namn inom nederländskt 1600-talsmåleri, var i stort sett bortglömda under lång tid fram till början av 1900-talet, då konsthistoriker började attribuera eller omattribuera tavlor av dem. Om man menar sig ha någon upptäckt av det slaget, är det dock bättre att skriva en artikel till en vetenskaplig tidskrift. När den blivit antagen och publicerad, kan det kanske var skäl att publicera något på Wikipedia med hänvisning till den publicerade artikeln.
Kategorisering av personer
Efter verksamhetsområde
Efter nationalitet, etnicitet eller språk
Efter andra kriterier
Utformning av biografier
Bibliotekens SAB-klassifikation har ett signum Lk för "biografisk vetenskap" (sök i Libris), där man hittar böcker om hur man skriver biografier. Det handlar då främst om längre biografier, typ en hel bok om en person.
Om de döda inget annat än gott
En oskriven regel om biografier är att framhålla historiska personers positiva sidor, snarare än de negativa. Detta får naturligtvis inte kollidera med Wikipedias krav på saklighet och neutral ståndpunkt, men kravet på allmänintresse leder till att artistiska meriter (som är orsaken till att personen blivit känd och omskriven) framhålls framför personliga snedsteg som fortkörningar och drogmissbruk. Att dokumentera alla detaljer är lika ointressant som att dokumentera alla personer.
Det viktigaste först
- Detta avsnitt har ersatts av riktlinjerna för biografiska artiklar, avsnittet disposition.
Hantering av personnamn
- Detta avsnitt har ersatts av riktlinjerna för namngivning av personer.
